Järnbristanemi

Definition

Mikrocytär, hypokrom anemi.

Var god se avsnittet Anemi i detta kapitel.

Orsak

Blödning från GI-kanal, urinvägar. Menorragi. Blodgivning. Mb Osler. Graviditet. Nedsatt absorption av järn (ex.v. vid celiaki). Järnfattig kost (veganer). Ventrikelresektion. Atrofisk gastrit.

Symtom

Glossit, munvikelragader, nagelförändringar. Trötthet, takykardi, dyspné, yrsel, huvudvärk, muskelsvaghet. Bleka slemhinnor. Melena. Obstipation eller diarré. Menorragi.

Diagnos

Anamnes och klinisk bild kompletterad med labprover där MCV <80 fL, MCH <27 pg/ery, S-Fe lågt (< 9 µmol/L), S-Transferrin högt (> 3,26 g/L), kvoten S-Fe/S-TIBC < 15 %-normal kvot utesluter i praktiken järnbrist. S-Ferritin lågt och retikulocyter normala/låga (< 20×10⁹/L). Ett lågt ferritin är ett bevis på järnbrist men ferritin är en akutfas reaktant och stiger t.ex. vid inflammation. Ofta antydd trombocytos.

Differentialdiagnos

Thalassemi (härkomst, MCV <80 fL och retikulocyter förhöjda >100×10⁹/L). Anemi sekundärt till inflammation/infektion (både S-Fe och S-transferrin låga värden).

Utredning

Hb, MCV, MCH, S-Fe, S-Transferrin, SR, CRP, LPK, TPK, retikulocyter, S-kreatinin, F-Hb x 3–6. Thalassemi diagnostiseras via Hb-elfores.

Vidare utredning för att identifiera blödningskälla beroende på anamnes och symtom måste alltid göras med t.ex. gastroskopi, rektoskopi, koloskopi/DT-kolon. Buk och rektalpalpation bör ingå som basal utredning vid järnbrist.

Behandling

Vid järnbristanemi räcker det inte att enbart göra korrigeringar i kosten eller att använda medel av typ Blutsaft. Oftast krävs peroral behandling under 2–3 månader. Dosen tas vid måltid för att minska ev. biverkningar. Behandlingen brukar öka Hb-värdet med 5–7 g/L per vecka. Hb-kontroll 2 och 4 veckor efter behandlingsstart.

Behandlingen skall pågå någon månad efter det att Hb-värdet normaliserats. Vid besvärande biverkningar görs ett uppehåll i behandlingen under några dagar och därefter återupptas behandlingen med en minskad dos eller med ett annat Fe-preparat.

Uteblir förväntad Hb-stegring kan orsaken vara bristande compliance, fel diagnos, pågående stora järnförluster, malabsorption (t.ex. celiaki). Vid intolerans till per oralt järn, malabsorption eller behov av snabb korrigering kan intravenöst järn ges. Vid järninfusion var vaksam på – och ha beredskap för en ev. akut anafylaktisk reaktion – mycket ovanligt men allvarligt – infusionen ges under övervakning. Patienten skall vara informerad inför infusion för att fortare kunna signalera vid illamående, frossa, klåda, utslag mm. Risken störst under graviditet och för patienter med allergi, immunologiska eller inflammatoriska sjukdomar. Reaktion kan även komma efter att flera tidigare infusioner gått bra.

Fördjupning

Läkartidningen. Tema järnbrist. 2015/11.

Aktuella Mediciner

Järnpreparat för per oral behandling:

Receptfritt tvåvärt järn: T Duroferon. Drp/K Niferex.

Receptbelagt trevärt järn: K Feraccru.

Receptfritt: Maltofer

Järnpreparat för parenteral behandling: Inj./Inf Cosmofer. Inj. Diafer, Inj./Inf. Ferinject, Ferliva. Inj./Inf. Monofer. Inj./Inf. Venofer. Xabogard