ME/CFS (Kroniskt Trötthetssyndrom)

Definition

Medicinskt idag oförklarad och funktionsnedsättande trötthet med minst sex månaders duration. Viktigt är att annan behandlingsbar sjukdom utesluts. Socialstyrelsens senaste kunskapsstöd (2024) talar om Postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom.

Orsak

Orsaken är okänd och beskrivs olika beroende på biomedicinskt eller biopsykosociala synsätt. Forskning pågår.

Symtom

Extrem fysisk och mental utmattning, som inte går att vila bort. Symtomen debuterar oftast plötsligt i samband med/eller efter en infektion, till exempel covid-19. I andra fall mer smygande symtomutveckling för att nå en mer etablerad nivå efter månader/år. Symtomen varierar från dag till dag. Tröttheten innebär en påtaglig nedsättning av såväl fysisk som psykisk funktionsnivå. Ansträngning (minimal fysisk- eller psykisk) förvärrar symtomen; ger influensaliknande känsla, ökad värk, ökad utmattning som ofta kvarstår över 24 timmar.

Vanliga symtom som nämns i diagnoskriterier är oförklarlig nytillkommen ihållande eller ständigt återkommande utmattning som avsevärt nedsätter aktivitetsnivån, ansträngningsutlöst försämring, onormal mental, sömnstörningar, kognitiva symtom och autonoma symtom.

Differentialdiagnoser

Fibromyalgi som har hög samsjuklighet med ME/CFS. Depression/Atypisk Depression. Bipolär affektiv sjukdom. Ångest. Utmattningssyndrom (har en tydligt identifierad utlösande psykosocial stressfaktor). Stress hos biologiskt vulnerabel individ (ev. anamnes på ADHD, autism). Posttraumatiskt stressyndrom. Somatoformt syndrom. Begynnande demens.

Andra orsaker till trötthet är exempelvis: anemi, hemokromatos, myelofibros, alkoholmissbruk, läkemedelsbiverkan, kronisk stress, nedsatt kondition vid fysisk inaktivitet, celiaki, vitamin B12-brist, vitamin D-brist, kronisk lungsjukdom (astma, KOL, sarkoidos m.fl.), Sjögrens syndrom, sömnapné, hjärtsvikt, hypotension, diabetes, fetma, astma, infektionssjukdomar t.ex. hepatit B eller C, neuroborrelios, postinfektiös asteni, narkolepsi, autoimmuna sjukdomar, MS, Parkinsons sjukdom, Willis-Ekboms sjukdom, SLE, PMR, hormonsjukdomar (t.ex. Addisons sjukdom, hypotyreos, hypokalcemi, hypoparatyroidism, testosteronbrist hos män), cancer, Ehlers-Danlos syndrom (ärftligt tillstånd med förändrad bindvävsstruktur, kronisk värk, trötthet, överrörlighet m.m).

Utredning

Barn eller ungdom remittera till barnläkare. Anamnes, somatiskt- och psykiatriskt status och att utesluta annan diagnos. Laboratoriemarkörer för diagnosen finns inte. Laboratorieundersökningar görs för att utesluta andra medicinska orsaker till trötthetssyndromet: Hb, SR, LPK med diff, längd, vikt, temp, P-glukos, S-kalcium, S-Mg, S-albumin, leverstatus, Urinstatus, S-Kreatinin, S-natrium, S-kalium, S-elfores, TSH, fritt T4, vitamin B12, B-folat, homocystein, D-vitamin. ev Borrelia, TWAR, S- eller U-kortisol, EKG + NT pro-BNP (utesluter hjärtsvikt), HIV, hjärt-lungröntgen. Beakta att neuropsykiatrisk diagnos ihop med utmattning kan ge likartad bild som ME/CFS.

Behandling

Ingen specifik behandling och ingen god evidens för allmänna rekommendationer, utan omhändertagandet individanpassas. Socialstyrelsen har i sitt kunskapstöd för postcovid och andra postinfektiösa tillstånd framhållit att mer forskning behövs och att flera patientgrupper med snarlika symtom sannolikt kan dra nytta av kunskap om rehabilitering av snarlika tillstånd. Information tros vara viktigt. Andra diagnoser som symptomgivande bristtillstånd, depression och så vidare behandlas.

Fördjupning

Postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom. Socialstyrelsen.  https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/598b15b01493464b99b6e3a7d66f010c/2024-8-9183.pdf

www.viss.nu ME/CFS 

Patientförening: Riksföreningen för ME-patienter www.rme.nu