Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Lumbago. Ont i ryggen. Rygginsuffciens. Ryggsmärta.

ICD-10: M54.5

Se nedan för specifika ryggsjukdomarna Diskbråck/Ischias, Akut lumbago/Ryggskott, Piriformissyndromet, Rygginsufficiens, Spinal stenos

Orsak

Ofta muskulärt ursprung. Ofta otränad rygg med dåligt utvecklad muskulatur. Ökad tonus i ryggmuskulaturen krävs vid degenerativa förändringar i kotpelaren för att bibehålla position. Ev. bakomliggande skada eller sjukdom kan ofta inte preciseras. De vanligaste specifika ryggsjukdomarna framgår nedan under Differentialdiagnos. Generellt gäller att hos yngre patienter bör man leta efter inflammatorisk ryggsjukdom andra ursprung till smärtan kan vara från intervertebralledsskiva, facettled eller ligament. 

Psykosociala faktorer som vantrivsel på jobbet och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation, har visat sig kraftigt öka risken för långvarig ryggproblematik

I kroniska fall med sjukdomsduration upp emot året där bakomliggande somatisk orsak uteslutits är det påvisat att störd central smärtmodulering underhåller smärtan via sänkt smärttröskel m.fl. mekanismer.

Arbetsmoment som återkommande tunga lyft, särskilt i böjda och vridna arbetsställningar liksom arbete på skakigt underlag som truckar och traktorer ökar risken för ryggsmärtor.

Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet med sparsam ryggmuskulatur, alkoholöverkonsumtion och rökning.

Symtom

Trötthets-/stelhetskänsla, smärta, värk i ländryggen ned mot glutealregionen. Smärtan kan även stråla ut i ena eller båda benen till knävecken. 80 % självläker inom 2 veckor och 90 % inom 2–3 månader. Drabbar ungefär 80 % av alla vuxna någon gång under livet. Svårigheter att urinera, avföringsinkontinens och/eller blåspares respektive sadel anestesi kräver akut ortopedkontakt!

Status

Undersökning med fokus på rörlighet i rygg, hållning, muskulatur (även djupa gluteala) samt neurologi i ben.

Varierande fynd från att vid det akuta ryggskottet ha stora svårigheter att röra sig till de kroniska med en normal rörlighet. Efter en tids ryggproblem ofta spänd muskulatur paravertebralt Man ser ofta svagt utvecklad rygg- och bukmuskulatur liksom stela och korta hamstrings (lårens baksidor).

Differentialdiagnoser

Degenerativ disksjukdom (läckage av nervretande substanser från degenererad disk). Ffa äldre individer; bild av lokaliserad belastningsrelaterad smärta till något/några segment, ofta radierande smärtor runt buken med huggande sensationer vid feltramp etc.). Spondylosis deformans (röntgendiagnos – oftast ingen klinisk sjukdomsbild). Intervertebralledsartros. Bäckensänkning (benlängdsskillnad?) Svår klinisk diagnos – remiss röntgen vid misstanke för verifiering. Mindre än 2 cm skillnad mellan mediala malleoler och spina iliaca ant superior anses inte ge symtom). Spondartrit ffa morgonstelhet-värk. Kompressionsfraktur (speciellt vid användning av kortison eller ålder över 70 år). Även osteoporosfraktur i sacrum). Spondylit/diskit (feber, palpömhet hög SR – TBC?) Pyelonefrit. Referred pain (ffa från lungor, pleura, ventrikel, galla, pankreas, tarm, urinvägar, genitalia – oftast värk över bröstrygg). Alkoholmissbruk/-beroende (ger ofta ryggsymtom). Spinal stenos (se separat avsnitt nedan). Aortaaneurysm. Spinal tumör. Myelom. Metastaser (ffa prostatacancer, lungcancer, bröstcancer ). Njursten (se separat avsnitt). Njurcancer. Appendicit (se separat avsnitt). Rektalcancer. PSC (Primär Skleroserande Kolangit; leversjukdom med även rygg-buksmärtor). Neuralgi (herpes zoster, borrelia). X-graviditet. Äggstocksinflammation. Lungemboli.

Utredning

Under de första 1–2 veckorna låg profil i utredning. I samband med ev sjukintygsskrivande ryggstatus samt neurologstatus utav nedre extremiteter. Vid fortsatta besvär SR, Hb, CRP, urinsticka, penetration utav psykosociala faktorer. Ev. slätröntgen.

Vid längre tids ryggproblematik (>1 mån) kompletteras också utredningen med S-elfores, S-calcium, S-amylas, ALAT, ALP, prostatapalpation, S-PSA. Ev MR om neurologiska bortfall, eller oklar diagnos. Rehabutredning via arbetsgivaren.

Speciell uppmärksamhet vid: Ischiassymtom med nervpåverkan. Svår rörelseinskränkning. Ryggsmärta hos barn under 18 år. SR över 20. Feber. Bestående smärta under natten. Markant morgonstelhet. Perifera leder angripna. Irit/uretrit/kolit. Våldsamt trauma i anamnesen. Oförklarlig viktförlust. Ömhet vid perkussion över ryggkotor. Gradvis ökande symtom före 40 års ålder. Tidigare cancersjukdom (här är normalt utfall av slätröntgen inte tillräckligt vid långvariga smärtor; komplettera med skelettscintigrafi alt MR). Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år. Heriditet för maligniteter.

Behandling

Svårigheter att urinera, avföringsinkontinens och/eller blåspares respektive sadel anestesi innebär akut ortopedkontakt!

För övrigt:

  1. Riktad behandling mot specifik genes.
  2. Pat. skall fortsätta att vara aktiv. Undvik inaktiv sjukskrivning. Motion och fysisk aktivitet helt nödvändiga komponenter även om det tillfälligt innebär ökade besvär. Analgetika vid behov; även för att kunna fortsätta rörelseträningen.
  3. Vid långdragna besvär: Ryggträning (specifik träning via sjukgymnast), manuell behandling/manipulation (inte traktion). Akupunktur liksom TENS har påvisad effekt vid långvarig ländryggssmärta. Penetrera psykosociala situationen, ev. kognitiv terapi.
  4. Vid kroniska besvär är multidisciplinära insatser av värde, psykologkontakt skall vara en av dem. Remiss FHV?
  5. Amitriptylin i lågdos har påvisad effekt mot kronisk ryggsmärta.
  6. Vid behandlingsresistent och intensiv smärta ev. remiss neurokirurg för ryggmärgsstimulering via inopererade elektroder.

Egenbehandling: Vid akut ryggskott psoasställning och kylande omslag (Coldpack – finns på apoteket) under 5 minuter. Därefter ta bort kylande omslaget 10 minuter. Upprepa tre gånger.

Andra upplever att värmedyna ger bättre lindring.

Fördjupning

Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem rapport 227, 2014
www.sbu.se.

FYSS, www.fyss.se

Läkartidningen, Ländryggens sjukdomar nr 19 2007

Läkartidningen, Ländryggsröntgen ger falsk säkerhet och ringa nytta för -patienten. nr 46 2017

Patientinformation: www.1177.se

Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK