Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Lumbago. Ont i ryggen. Rygginsuffciens. Ryggsmärta.

ICD-10: M54.5

Se nedan för specifika ryggsjukdomarna Diskbråck/Ischias, Akut lumbago/Ryggskott, Piriformissyndromet, Rygginsufficiens, Spinal stenos

Orsak

Ofta muskulärt ursprung. Ofta otränad rygg med dåligt utvecklad muskulatur. Ökad tonus i ryggmuskulaturen krävs vid degenerativa förändringar i kotpelaren för att bibehålla position. Ev. bakomliggande skada eller sjukdom kan ofta inte preciseras. De vanligaste specifika ryggsjukdomarna framgår nedan under Differentialdiagnos. Generellt gäller att hos yngre patienter bör man leta efter inflammatorisk ryggsjukdom. Andra ursprung till smärtan kan vara från intervertebralledsskiva, facettled eller ligament. 

Psykosociala faktorer som vantrivsel på jobbet och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation, har visat sig kraftigt öka risken för långvarig ryggproblematik

I kroniska fall med sjukdomsduration upp emot året där bakomliggande somatisk orsak uteslutits är det påvisat att störd central smärtmodulering underhåller smärtan med sänkt smärttröskel med flera mekanismer.

Arbetsmoment som återkommande tunga lyft, särskilt i böjda och vridna arbetsställningar liksom arbete på skakigt underlag som truckar och traktorer ökar risken för ryggsmärtor.

Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet med svag ryggmuskulatur, alkoholöverkonsumtion och rökning.

Symtom

Trötthets-/stelhetskänsla, smärta, värk i ländryggen ned mot glutealregionen. Smärtan kan även stråla ut i ena eller båda benen till knävecken. 80 % självläker inom 2 veckor och 90 % inom 2–3 månader. Drabbar ungefär 80 % av alla vuxna någon gång under livet. Svårigheter att urinera, avföringsinkontinens och/eller blåspares respektive sadelanestesi kräver akut ortopedkontakt!

Status

Undersökning med fokus på rörlighet i rygg, hållning, muskulatur (även djupa gluteala muskler) samt neurologi i ben.

Varierande fynd från att vid det akuta ryggskottet ha stora svårigheter att röra sig till de kroniska med en normal rörlighet. Efter en tids ryggproblem ofta spänd muskulatur paravertebralt. Man ser ofta svagt utvecklad rygg- och bukmuskulatur liksom stela och korta hamstrings (lårens baksidor).

Differentialdiagnoser

Degenerativ disksjukdom (läckage av nervretande substanser från degenererad disk). Framför allt äldre individer; bild av lokaliserad belastningsrelaterad smärta till något/några segment, ofta radierande smärtor runt buken med huggande sensationer vid feltramp etc. Spondylosis deformans (röntgendiagnos – oftast ingen klinisk sjukdomsbild). Intervertebralledsartros. Bäckensänkning (benlängdsskillnad?) Svår klinisk diagnos – vid misstanke skrivs remiss för röntgen för verifiering. Mindre än 2 cm skillnad mellan mediala malleoler och spina iliaca ant superior anses inte ge symtom). Spondylartrit främst morgonstelhet och värk. Kompressionsfraktur (speciellt vid användning av kortison eller ålder över 70 år). Även osteoporosfraktur i sacrum. Spondylit/diskit (feber, palpömhet hög SR – TBC?) Pyelonefrit. Referred pain (framför allt från lungor, pleura, ventrikel, galla, pankreas, tarm, urinvägar, genitalia – oftast värk över bröstrygg). Alkoholmissbruk/-beroende (ger ofta ryggsymtom). Spinal stenos (se separat avsnitt nedan). Aortaaneurysm. Spinal tumör. Myelom. Metastaser (främst prostatacancer, lungcancer, bröstcancer). Njursten (se separat avsnitt). Njurcancer. Appendicit (se separat avsnitt). Rektalcancer. PSC (Primär Skleroserande Kolangit; leversjukdom med även rygg-buksmärtor). Neuralgi (herpes zoster, borrelia). Extrauteringraviditet. Äggledarinflammation. Lungemboli.

Utredning

Under de första 1–2 veckorna låg profil i utredning. I samband med eventuellt sjukintygsskrivande ryggstatus samt neurologstatus utav nedre extremiteter. Vid fortsatta besvär SR, Hb, CRP, urinsticka, penetration av psykosociala faktorer. Ev. slätröntgen.

Vid längre tids ryggproblematik (>1 mån) kompletteras också utredningen med S-elfores, S-calcium, S-amylas, ALAT, ALP, prostatapalpation, S-PSA. Eventuellt MR om neurologiska bortfall eller vid oklar diagnos. Rehabutredning av arbetsgivaren.

Speciell uppmärksamhet vid: Ischiassymtom med nervpåverkan. Svår rörelseinskränkning. Ryggsmärta hos barn under 18 år. SR över 20. Feber. Bestående smärta under natten. Markant morgonstelhet. Perifera leder angripna. Irit/uretrit/kolit. Våldsamt trauma i anamnesen. Oförklarlig viktförlust. Ömhet vid perkussion över ryggkotor. Gradvis ökande symtom före 40 års ålder. Tidigare cancersjukdom (här är normalt utfall av slätröntgen inte tillräckligt vid långvariga smärtor; komplettera med skelettscintigrafi alternativt MR). Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år. Heriditet för maligniteter.

Behandling

Svårigheter att urinera, avföringsinkontinens och/eller blåspares respektive sadelanestesi innebär akut ortopedkontakt!

För övrigt:

  1. Riktad behandling mot specifik genes.
  2. Patienten skall fortsätta att vara aktiv. Undvik inaktiv sjukskrivning. Motion och fysisk aktivitet helt nödvändiga komponenter även om det tillfälligt innebär ökade besvär. Gärna skogspromenader med lite ojämnt underlag och använd långa stavar! Analgetika vid behov; även för att kunna fortsätta rörelseträningen.
  3. Vid långdragna besvär: Ryggträning (specifik träning hos fysioterapeut), manuell behandling/manipulation (inte traktion). Akupunktur liksom TENS har påvisad effekt vid långvarig ländryggssmärta. Penetrera psykosociala situationen, ev. kognitiv terapi.
  4. Vid kroniska besvär är multidisciplinära insatser av värde, psykologkontakt skall vara en av dem. Remiss FHV?
  5. Amitriptylin i lågdos har påvisad effekt mot kronisk ryggsmärta.
  6. Vid behandlingsresistent och intensiv smärta ev. remiss till neurokirurg för ryggmärgsstimulering med hjälp av inopererade elektroder.

Egenbehandling: Vid akut ryggskott psoasställning och kylande omslag (Coldpack – finns på apoteket) under 5 minuter. Därefter ta bort kylande omslaget 10 minuter. Upprepa tre gånger.

Andra upplever att värmedyna ger bättre lindring.

Fördjupning

Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Rapport 227, 2014
www.sbu.se.

FYSS, www.fyss.se

Läkartidningen, Ländryggens sjukdomar nr 19 2007

Läkartidningen, Ländryggsröntgen ger falsk säkerhet och ringa nytta för patienten. nr 46 2017

Patientinformation: www.1177.se

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis