Nattskräck (pavor nocturnus)
Definition
Nattskräck kallas även pavor nocturnus och är ett sorts ofullständigt uppvaknande som inträffar under djupsömnen i början av natten. Fenomenet tillhör parasomnier. Under en episod sover vissa delar av hjärnan djupt och andra är vakna. Förekommer hos ca 1-6% av alla barn. Fenomenet är vanligast mellan 4 och 12 års ålder och framför allt i 5-7 års åldern men förekommer även i högre åldrar och ibland till och med hos vuxna. Det vanliga är att det går över senast när barnet närmar sig puberteten, men oftast tidigare.
Nattskräck uppträder under den tidiga natten, ofta någon timme efter att barnet har somnat. Det yttrar sig som ett stort stresspåslag hos barnet. Det vanliga är att barnet sitter upp och skriker samt uppvisar intensiv rädsla. Dessutom kan det försöka putta bort den som tröstar eller vifta med armarna. Även om barnet ter sig vaket går det inte att få kontakt med. Det somnar ofta om snabbt igen när attacken är över, alternativt att den går över i samband med att barnet somnar om. Ifall barnet vaknar helt går nattskräcken ofta över, dock ska barnet inte försöka väckas under episoden. En nattskräcksattack pågår ofta ett par minuter men kan i vissa fall hålla på längre. Barnet minns inte händelsen efteråt.
Orsak
Etiologi till nattskräck är oklar men det finns en ärftlig komponent. Hos genetiskt predisponerade barn kan alltså den vanliga intensiva utvecklingen av barnets hjärna utlösa nattskräck.
Vidare har man sett att vissa barn får nattskräck om de har upplevt allvarlig stress, har feber eller sovit dåligt tiden innan en attack. Vissa läkemedel verkar kunna trigga episoder av nattskräck, t.ex. anithistaminer eller montelukast. Obstruktiv sömnapné samt en fylld urinblåsa kan också öka risken för nattskräck.
Differentialdiagnoser
Epilepsi, panikångest, mardrömmar.
Utredning
Beskrivning av symtom. Sömnhygien. Dagtrötthet. Hereditet. Psykosocial anamnes. Nyliga förändringar. Andra sjukdomar (t.ex. enures, astma), sömnapné, läkemedel.
Behandling
Ett barn som har nattskräck ska inte försöka väckas eftersom det kan orsaka förvirring och stress. Dessutom kan nästa sömncykel bli störd, vilket kan orsaka en till episod av nattskräck. Istället bör föräldern underlätta att barnet återgår till djupare sömn.
I första hand undvik sömnbrist och stress, regelbundet sömnschema.
Om nattskräcken förekommer ofta kan ett knep vara schemalagd väckning. Under en veckas tid noteras när efter insomnandet som attacken kommer. Då kan man försiktigt väcka barnet ungefär en halvtimme innan det beräknas inträffa och efter en kort stund låta det somna om på nytt. På så sätt kommer barnet inte ner i den djupa sömn där nattskräcken brukar inträffa, utan påbörjar en ny sömncykel.
Vid långvariga och intensiva besvär ska barnet bedömas av barnläkare.
Fördjupning
Leung et al. Sleep Terrors: An Updated Review. Curr Ped Rev 2020
Patientinformation: www.doktorn.com