Se även avsnittet njursvikt, akut, njurfunktionsmätning, hematuri, proteinuri i detta kapitel, samt Diabetes i kaptlet Endokrina sjukdomar.
Definition
CKD definieras som abnormalitet i njurens struktur eller funktion med varaktighet mer än 3 månader och baseras utifrån orsak, GFR-kategori och albuminuri (se särskilt avsnitt).
Bedömning av grad av njurfunktionsmedsättning:
| CKD-grad | GFR (mL/min/1.73m2) | Beskrivning
|
| 1 | ≥90 | Njursjukdom (ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar) utan funktionsnedsättning |
| 2 | 60-89 | Njursjukdom med lätt nedsatt njurfunktion (samt annat fynd ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar) |
| 3a | 45-59 | Njursjukdom med mild till måttligt nedsatt njurfunktion |
| 3b | 30-44 | Njursjukdom med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion |
| 4 | 15-29 | Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion |
| 5 | <15 | Njursjukdom i slutstadium eller dialys |
Orsak
Kronisk njursvikt är ofta slutresultatet av en kronisk sjukdom där njurfunktionen sjunker succesivt under många år. Vanligast är diabetes, glomerulonefrit, hypertension, arterioskleros/nefroskleros, rökning, övervikt, ärftliga tillstånd som kongenitala cystnjurar.
Det underliggande kroniska tillståndet kan vara känt för patienten, men ibland debuterar patienten som en akut, grav njursvikt.
Ibland är den kroniska njurfunktionedsättningen resultatet av ett akut skeende hos en tidigare njurfrisk individ som vid tex trauma, intoxikation, bilateral nefrektomi.
Symtom
Kronisk njurfunktionedsättning är initialt symtomlös. Då njurfunktionen är måttligt till kraftigt nedsatt tillkommer ospecifika symtom som trötthet, minskad aptit och vikt, illamående, klåda, minskad urinmängd, ödem.
Utredning
Anamnes och status och provtagning: se akut njurskada.
Fastställ CKD stadium.
Behandling
Njurmedicinsk konsultation i tidigt stadium. Patienter med kronisk njursvikt 3 och mer bör skötas av eller tillsammans med njurmedicin.
Rökstopp, viktnedgång, fysisk aktivitet.
Minskat proteinintag, minskat saltintag, optimerad kontroll av P-glukos.
ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB) för renoprotektion vid albuminuri.
Blodtrycksreglering vid behov via ACE-hämmare alt ARB. Målsättning BT <130/80 vid makro- eller mikroalbuminuri, även vid diabetesnefropati liksom till njurtransplanterade. Vid behov tillägg av kalcium-antagonister. Om ytterligare farmaka behövs, tillägg av tiazid (inte vid GFR <30 ml/min. – ersätt då med furosemid i depåform). Ofta behövs en kombination av flera antihypertensiva.
Optimera behandling av grundsjukdomar
Diabetes- och lipidreglering (LDL <2,5 mmol/l – Europeiska riktlinjer anger <1,8 mmol/l vid njurpåverkan och diabetes typ-2).
Läkemedelsgenomgång: undvik NSAID, dosera digoxin med koncentrationsbestämning, överväg utsättning av perorala antidiabetika inkl metformin, kaliumsparande läkemedel. Undvik aminoglykosider och andra känt nefrotoxiska läkemedel. Överväg dosreduktion av medicinering vid GFR <60 ml/min beträffande mediciner som utsöndras övervägande via njurarna.
Undvik bilddiagnostik med kontrastmedel.
Uppföljning av patienter med CKD
– Definition och identifiering av CKD-progression
– Bestäm eGFR och U-albumin/kreatinin-kvot minst en gång per år. Oftare vid progress eller behov av terapiändring.
– Progress av CKD säkerställs genom >25% sänkning av GFR
– Snabb progress definieras som en fortlöpande förlust av GFR > 5 ml/min/1.73m2/år
Fördjupning
Svensk njurmedicinsk förening.
Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. http://www.kdigo.org/clinical_practice_guidelines/pdf/CKD/KDIGO_2012_CKD_ GL.pdf
