Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Njursvikt, kronisk. Uremi.

ICD-10: N18.9

Se även avsnittet njursvikt, akut, njurfunktionsmätning, hematuri, proteinuri i detta kapitel, samt Diabetes i kaptlet Endokrina sjukdomar.

Definition

CKD definieras som abnormalitet i njurens struktur eller funktion med varaktighet mer än 3 månader och baseras utifrån orsak, GFR-kategori och albuminuri (se särskilt avsnitt).

Bedömning av grad av njurfunktionsmedsättning:

 

CKD-grad GFR (mL/min/1.73m2) Beskrivning

 

1 ≥90 Njursjukdom (ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar) utan funktionsnedsättning
2 60-89 Njursjukdom med lätt nedsatt njurfunktion (samt annat fynd ex albuminuri >3 mån, röntgenfynd ex polycystnjurar)
3a 45-59 Njursjukdom med mild till måttligt nedsatt njurfunktion
3b 30-44 Njursjukdom med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion
4 15-29 Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion
5 <15 Njursjukdom i slutstadium eller dialys

 

Orsak

Kronisk njursvikt är ofta slutresultatet av en kronisk sjukdom där njurfunktionen sjunker succesivt under många år. Vanligast är diabetes, glomerulonefrit, hypertension, arterioskleros/nefroskleros, rökning, övervikt, ärftliga tillstånd som kongenitala cystnjurar.

Det underliggande kroniska tillståndet kan vara känt för patienten, men ibland debuterar patienten som en akut, grav njursvikt.

Ibland är den kroniska njurfunktionedsättningen resultatet av ett akut skeende hos en tidigare njurfrisk individ som vid tex trauma, intoxikation, bilateral nefrektomi.

Symtom

Kronisk njurfunktionedsättning är initialt symtomlös. Då njurfunktionen är måttligt till kraftigt nedsatt tillkommer ospecifika symtom som trötthet, minskad aptit och vikt, illamående, klåda, minskad urinmängd, ödem.

Utredning

Anamnes och status och provtagning: se akut njurskada.

Fastställ CKD stadium.

Behandling

Njurmedicinsk konsultation i tidigt stadium. Patienter med kronisk njursvikt 3 och mer bör skötas av eller tillsammans med njurmedicin.

Rökstopp, viktnedgång, fysisk aktivitet.

Minskat proteinintag, minskat saltintag, optimerad kontroll av P-glukos.

ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB) för renoprotektion vid albuminuri.

Blodtrycksreglering vid behov via ACE-hämmare alt ARB. Målsättning BT <130/80 vid makro- eller mikroalbuminuri, även vid diabetesnefropati liksom till njurtransplanterade. Vid behov tillägg av kalcium-antagonister. Om ytterligare farmaka behövs, tillägg av tiazid (inte vid GFR <30 ml/min. – ersätt då med furosemid i depåform). Ofta behövs en kombination av flera antihypertensiva.

Optimera behandling av grundsjukdomar

Diabetes- och lipidreglering (LDL <2,5 mmol/l – Europeiska riktlinjer anger <1,8 mmol/l vid njurpåverkan och diabetes typ-2).

Läkemedelsgenomgång: undvik NSAID, dosera digoxin med koncentrationsbestämning, överväg utsättning av perorala antidiabetika inkl metformin, kaliumsparande läkemedel. Undvik aminoglykosider och andra känt nefrotoxiska läkemedel. Överväg dosreduktion av medicinering vid GFR <60 ml/min beträffande mediciner som utsöndras övervägande via njurarna.

Undvik bilddiagnostik med kontrastmedel.

Uppföljning av patienter med CKD

– Definition och identifiering av CKD-progression

– Bestäm eGFR och U-albumin/kreatinin-kvot minst en gång per år. Oftare vid progress eller behov av terapiändring.

– Progress av CKD säkerställs genom >25% sänkning av GFR

– Snabb progress definieras som en fortlöpande förlust av GFR > 5 ml/min/1.73m2/år

Prognosen för kronisk njursjukdom kan bedömas genom en kombination av GFR-kategori och mängden albuminuri. Bild nedan efter förlaga från KDIGO 2012:

Vit: låg risk (om inga andra markörer för njursjukdom, ingen CKD).
Ljusgrå: Måttligt ökad risk
Mörkgrå: Hög risk
Svart: Mycket hög risk

Fördjupning

Svensk njurmedicinsk förening. 

Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. http://www.kdigo.org/clinical_practice_guidelines/pdf/CKD/KDIGO_2012_CKD_ GL.pdf

 

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Kort enkät om PM medlemskap

Just nu utvecklar vi möjligheten till ett medlemskap på PraktiskMedicin.se.

Svara på 3 frågor om vilken typ av innehåll du är mest intresserad av – enkäten tar 1 min.

Till enkäten!

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis