Kapitelöversikt

Inget hittades

Exklusivt för dig som medlem

eller

  • check Tillgång till kalkylatorer
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på vår bok
  • 1
    Starta BankID-appen i mobilen
  • 2
    Tryck på "Skanna QR-kod""
  • 3
    Rikta kameran mot QR-koden nedan

secure Säker och snabb ingång till medlemssidorna

Hem / Behandlingsöversikter / Psykiska sjukdomar / Suicidriskbedömning. Självmord – riskbedömning.
Annons:

Suicidriskbedömning. Självmord – riskbedömning.


Riskfaktorer

Under 2021 dog 1 226  personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 873  män, 353 kvinnor och 11 barn under 15 år, enligt statistisk om suicid på Folkhälsomyndigheten (suicidprevention.se). Aktuellt pågår arbete för att ta fram Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention där 26 myndigheter och flera aktörer ingår. Slutredovisning beräknas klar senast 1 september 2023.

Riskfaktorer för suicid är bland annat:

  • Tidigare suicidförsök.
  • Suicid, suicidförsök i familjen.
  • Skadligt bruk/beroende (alkohol, narkotika och läkemedel).
  • Psykiatrisk sjukdom: bipolär sjukdom, depression, schizofreni, personlighetssyndrom (borderline, narcissistisk och antisocial personlighetsstörning), ADHD, akut stressreaktion.
  • Långvarig/kronisk ätstörning.
  • Somatisk sjukdom tex allvarlig neurologisk sjukdom, cancer.
  • Exponering för traumatiska händelser i familjen (tex förlust av förälder, missbruk, sexuella övergrepp, våld).
  • Suicidalt beteende i familj eller närkrets/ärftlighet.
  • Påverkan via internet.
  • Erfarenheter av våld.
  • Ogynnsamma livshändelser (förlust av närstående, en relation, arbete, status, pengar), mobbning, kränkning.
  • Social isolering och ekonomiska svårigheter.
  • Upplevelse av hopplöshet.
  • Brister i problemlösningsförmågan.
  • Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster (impulsivitet aggressivitet, irritabilitet, snabba humörsvängningar, ångestbenägenhet, inåtvändhet, slutenhet, självkritisk hållning, lättkränkthet, misstänksamhet, rigiditet, perfektionism, hopplöshet, skamkänslor, otrygga anknytningsmönster).
  • Manligt kön.
  • Skört socialt nätverk
  • Hereditet.
  • Högre ålder.
  • Utlandsfödd.
  • HBT-personer.
  • Kriminalvård.

Utredning

Anamnes.

Analysera var någonstans i den suicidala processen patienten befinner sig. Suicidstegen: nedstämdhet, hopplöshet, dödsönskan, suicidtankar, suicidförsök, suicidplaner, suicidförberedelser, suicidhandlingar. Bedöm varaktighet och frekvens av suicidtankar.

Fråga om patienten har aktuella suicidtankar och planer och om patienten tror sig vara så förtvivlad av hen skulle kunna ta sitt liv och vad som skulle kunna hindra detta. Om patienten anger en aktuell suicidönskan fråga om detaljerade planer (praktiska förberedelser, avskedsbrev/annan skriftlig kommunikation, muntlig suicidal kommunikation).

Vid genomgånget suicidförsök – fråga om: omständigheter, förberedelser, utlösande orsaker, tidigare suicidförsök och antal. Hög suicidavsikt till exempel genom val av metod eller noggrann planering för att undgå upptäckt.

En strukturerad skattningsskala bör användas men kan aldrig ersätta den kliniska bedömningen.

Exempel på strukturerande intervjuer som kan användas i suicidriskbedömningen är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale), SIS (Suicide Intent Scale), SSI (Scale for suicide ideation) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI. Ingen av dessa är tillräckliga för en bedömning men kan komplettera den kliniska bedömningen.

Gör en bedömning av psykiatrisk sjuklighet, komplettera med strukturerad intervju tex SCID-II eller MINI. Värdera depression vg se detta avsnitt.

Värdera sociala faktorer, nätverk, missbruk och somatisk sjukdom.

Dokumentera.

Behandling

Gott bemötande: empati, respekt och engagemang. Vid aktuell suicidrisk skall patienten bedömas av psykiater. En väl genomförd suicidriskbedömning är en krisintervention.

Vid akut risk för suicid ska patienten skickas till psykiatrisk klinik. Personal eller närstående måste följa med. Informera mottagande enhet att risken för suicid bedömts vara hög.

Personer som är i färd med att utföra suicidala handlingar får hindras av vem som helst, enligt bestämmelserna i Brottsbalken 24 kap 4§ angående nödrätt. Principen ”inte mera våld än nöden kräver” gäller här.

Tvångsvård kan bli nödvändigt för att förhindra suicid. Ställningstagande bör alltid göras med suicidnära patienter som motsätter sig psykiatriskt motiverad slutenvård. Vårdintyg kan utfärdas av legitimerad läkare inom primärvården och slutenvård.

Viktigt att även närstående finns med i behandlingen både som stöd men även för att ta del av information kring medicinska och psykologiska insatser.

Fördjupning

Svensk Förening för Psykiatri. Suicidnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och behandling.2013. http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2017/02/SPF-kliniska-riktlinejr-om-suicidnara-patienter.pdf

Folkhälsomyndigheten.se. Suicidprevention.se

Psykiatristöd.se

SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. 2015. https://www.sbu.se/contentassets/29385a6975a0403e807c7d4aa87576d7/instrument_bedomning_suicidrisk_smf_2015.pdf


Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester — direkt till din inkorg!

  • check Tillgång till kalkylatorer
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på vår bok
Annons: