Dödsbevis

Begravningsförordningen BF 1990:1147.

Begravningslagen BL 1990:1144.

SoSFS 1996:29 SoS föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall.

SoSFS 2005:29 Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.;

SoSFS 1997:26 Rättsmedicinska undersökningar av avlidna.

SoSFS 1996:28 Kliniska obduktioner.

Blankett för dödsbevis, SoSB 76026.

Se även avsnitten Dödsfall och Obduktion.

Den läkare som konstaterat ett dödsfall är ansvarig för att ett dödsbevis skrivs och skickas in till skattemyndighet senast första vardagen efter det att dödsfallet konstaterats. Den läkare som konstaterat dödsfall skall ta ställning till om noggrann yttre undersökning av den döda kroppen behöver utföras. Detta är inte nödvändigt om det står klart att rättsmedicinsk undersökning kommer att följa eller att den avlidne nyligen undersökts och att det handlat om ett förväntat dödsfall. I samband med konstaterandet (kan vid förväntade dödsfall göras av sjuksköterska) skall märkning med identitetsband ske. (SoSFS 1989:1 angående förväxlingsrisk inom vården).

Varning! Vid borttagande av en defibrillator riskerar man att få en stöt om man klipper av elektroderna – ta kontakt med och remittera till patologavdelning för borttagande. Om inte borttagande är gjort och det sker explosion vid krematoriet kan det bli rättsliga konsekvenser för ett felaktigt ifyllt dödsbevis. Alla explosioner utreds. Uttagande av implantat är inte att jämställa med obduktion.

I samband med dödsbevis tas också ställning till om polis behöver underrättas.

Polis skall underrättas om:

1. Dödsfallet orsakats av yttre påverkan, som skada, olycka, suicid med flera
2. Dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården.
3. Oklart dödsfall där tidigare sjukdom och anamnes inte förklarar dödsfallet. Inkluderar också missbruk och långt framskriden förruttnelse.
4. Den döde inte kunnat identifieras. Dödsbeviset lämnas då till polis med de uppgifter som läkaren känt till.
5. Vid tveksamhet om polisanmälan skall göras, rådfråga polisen.

Polismyndighet (eller allmän åklagare, domstol) beslutar om rättsmedicinsk obduktion ska begäras. Beslutas det att någon rättsmedicinsk undersökning inte sker så är det åter den läkare som skrev dödsbeviset som har ansvaret för att ett dödsorsaksintyg utfärdas, antingen själv eller genom att förvissa sig om att annan läkare åtar sig detta (behandlande läkare eller via klinisk obduktion). Enligt kap 4 § 2 i begravningslagen är det inte tillåtet för läkare att utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg beträffande närstående. Läkare är enligt § 14 BF (begravningsförordningen) skyldig att lämna annan läkare uppgifter som kan behövas för att utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg. Den läkare som vårdat den avlidne för den sjukdom som ledde till döden är skyldig att utfärda dödsorsaksintyg- 16§ begravningsförordningen. Före transport till bårhus skall den avlidne ha försetts med identitetsband och ett ”bårhusmeddelande” där det uppges om närstående informerats, om implantat finns, ev. smittrisk, ev. poliskontakt, ansvarig läkare och om obduktion planeras.