Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Idrottsmedicin > Nutrition och idrott.

Nutrition och idrott.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Välbalanserad kost i tillräcklig mängd är avgörande för idrottaren. Då tillgodoses behovet även för elitidrottare. Behovet av extra tillskott till den normala födan finns därför normalt ej!

Undantag: Unga, fertila kvinnor har risk för järnbristanemi, speciellt om kostintaget är litet. Dessa kan behöva järntillskott (om påvisad järnbrist). Vegetarianer är i riskzonen för vitaminbrist. Riksidrottsförbundets expertgrupp har gett ut rekommendationer avseende kost och kosttillskott till idrottare.

Nutritionsråd i samband med idrott: Kolhydrater: Viktigt att fylla på kolhydrater första timmen (timmarna) efter aktivitet, då upptaget i muskelcellerna är som störst. God, snabb kolhydratpåfyllning ger snabbare återhämtning inför fortsatta aktiviteter. Initialt efter aktivitet väljs ofta kolhydrater i dryckesform, därefter snar kolhydratrik måltid. Det kan alltså vara bra med läsk, andra sötsaker eller banan direkt efter match hos tävlingsidrottare i väntan på efterföljande måltid.

Protein: Positiva effekter fås av proteinintag direkt efter träningspass (elitidrott). Detta kan tillgodoses via mjölk eller av sportdrycker med proteintillskott.

Kosttillskott: Anamnes avseende alla former av idrottarens kosttillskott bör göras. Avråd från näringstillskott i allmänhet och okända tillskott i synnerhet. Vissa kosttillskott innehåller otillåtna medel som återfinns på dopinglistan. Den enskilde idrottaren är ansvarig för allt han/hon äter, även om man inte ”visste” att ett visst tillskott var ”kontaminerat”.

Ginseng, grenade aminosyror, glutamin, bikarbonat och glycerol är tillåtna, men har ingen påvisad effekt och bör ej användas. Kreatin har viss påvisad effekt vid kortvarig kraftutveckling (sekunder) hos sprinters. För uthållighetsidrottaren ses inga fördelar, istället viss risk för vätskeretention, viktuppgång, kompartementsyndrom, hypertoni samt njur- och hjärtpåverkan.

”Hälsosupplement” som vitamin C, vitamin E, Q-10, selen eller melatonin har inga säkra positiva effekter på prestation, men kan medföra negativa effekter i högre doseringar. Kan ej rekommenderas som extra näringstillskott. Vanlig, välbalanserad, kost räcker fullt ut!

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ