Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Neurologiska sjukdomar > Willis-Ekboms Disease. WED. Restless legs syndrom. RLS. Myrkrypningar i benen. Ekboms syndrom. Rastlösa ben.

Willis-Ekboms Disease. WED. Restless legs syndrom. RLS. Myrkrypningar i benen. Ekboms syndrom. Rastlösa ben.

ICD-10: G25.8

Definition

Diagnoskriterier under Symtom.

Orsak

Närmare mekanismer bakom besvären ofullständigt kända. Sensorimotorisk störning involverande dopaminerga systemet i CNS med där sannolikt nedsatt dopaminerg aktivitet. Primära formen debut i regel vid 30-40 års ålder, de sekundära något senare. Ny forskning visat nedsatt mikrocirkulation under kvälls-nattetid hos pat med sjukdomen.

Primära formen (hälften av fallen): okänd orsak. Stark hereditet. Sjukdomsdebut ofta före 45 års ålder. Nedsatt dopaminerg aktivitet (brist eller nedsatt känslighet?) i hjärnans basala ganglier.

Sekundära former: Graviditet, polyneuropati (ibland vitamin B12- brist), diabetes, uremi (vanligt med samtidig RLS) och läkemedelsbiverkan ffa neuroleptika, SSRI/SNRI, tricyklika tetracyklika, metoklopramid, litium, statiner, antiepileptika (fenytoin och valproat) liksom dopaminantagonister som antihistaminer, fentiaziner, och propiomazin. Vid ferritinvärden under 45 mikrogram/l och RLS- symtom anses järnbristen vara bidragande till besvären. Kan även framkallas/förvärras av koffein, nikotin, alkohol. Sjukdomsdebut ofta efter 45 års ålder.

Symtom

Myrkrypningar i ben ffa nedan knähöjd. Ibland i lår och i armar (ca 40 % av fallen). I regel engageras båda sidorna symmetriskt. Även brännande, svidande, stickande, hettande symtom med allt ifrån mild intensitet till outhärdliga symtom. Obehagen från milda till svåra. Besvären ökar i regel vid vila samt fram emot kvällen/ natten. Rörelse lindrar symtomen. Även vid bussresor, teaterbesök mm tvingas personen att röra sig för att minska obehagen. Nattliga ofrivilliga rörelser och muskelkontraktioner i ffa benen PLM (Periodic Limb Movements) drabbar 80-90% av pat. Pat måste ofta gå upp nattetid för att lindra symtomen. Detta innebär sömnsvårigheter med dagtrötthet, koncentrationssvårigheter, nedsatt kognitiv förmåga och depressiviteten vid svårare fall. Genom sömnbristen ökad risk att utveckla metabolt syndrom. Hjärt-kärlsjukdomar är överrepresenterade liksom diabetes och depression.

Internationella diagnoskriterier:

Obehag i ffa benen som ger ett starkt behov att röra på dessa.

Obehagen börjar eller ökar under vila.

Lindring av obehagen under rörelser.

Mest besvär kvälls och nattetid.

Status

Nerv-/ kärlstatus (inkl perifera pulsar) ua. Led-/muskelstatus ua.

Differentialdiagnoser: Brist av B12, folsyra, elektrolytrubbningar (ffa natrium, kalium, kalcium). Magnesiumbrist. Diabetesneuropati, nervskador, spinal stenos, diskbråck, polyneuropati (se avsnittet i detta kapitel), myelopati, borrelia – radikulopati, meralgia parestetica, akatisi. Vadkramper (se detta avsnitt i kapitlet Rörelseorganens sjukdomar), artros, ADHD (barn som inte kan sitta stilla), venös eller arteriell insufficiens (lindras inte av rörelse med benen). Fibromyalgi, ångest, depression, sarkoidos, reumatoid artrit (eller annan autoimmun sjukdom), Mb Parkinson, kollagenos, ”växtvärk”, smärttillstånd efter stroke.

Utredning

Anamnestisk diagnos. Hb (kan vara normalt trots lågt S- ferritin), S- ferritin (<45 mikrogram/l och symtom – Fe-terapi), B- 12 (med tanke på ev polyneuropati), P-folat, (ev metylmalonsyra el. homocystein), elstatus, tyroideastatus, S-kreatinin, P-glukos, HbA1c, urinsticka. Neurologisk undersökning (extremitetsreflexer, vibrationssinne, sensibilitet fötter). Cirkulationsstatus. Uteslut differentialdiagnoser enligt ovan – följer man diagnoskriterierna blir de inte aktuella.

Behandling

I första hand mot ev grundorsak. Ta bort alkohol, kaffe, nikotin kvällstid. Undvik intensiv fysisk träning just innan sänggåendet. Genomgång av de mediciner pat tar enligt ovan. Rörelse lindrar liksom ibland varma bad. Många tycker iskall duschning av benen före sänggående är lindrande. Stretching av vadmusklerna, massage kan hjälpa/ lindra. God sömnhygien. TENS vid lindriga besvär.

Medikamentellt provbehandlas med levodopa. Positivt utfall stärker diagnosen.

Vid behov av intermittent behandling ges levodopa 50 – 100 mg till natten, max 1-2 ggr/vecka. Ofta behövs påfyllnadsdos under natten. Har i vattenlöslig form snabb effekt. Risk finns för symtomförstärkning (augmentation) och behov av dosupptrappning vid kontinuerligt bruk. Byt då till dopaminagonist.

Vid behov av kontinuerlig behandling ges dopaminagonister med start i låg dos som kan titreras upp. Pramipexol 0,09-0,18–0,54 mg tn, ropinirol 0,25-4 mg tn eller rotigotinplåster 1-3 mg/24 tim). Tabletterna tas 2-3 tim före sänggåendet.

Doserna är lägre än de vid Parkinsonbehandling och därmed färre biverkningar. Mindre risk för augmentation.

Dopaminagonist kan kombineras med gabapentin eller pregabalin vid smärta.

Farmakologiskt andra- eller tredjehandsalternativ är antiepileptika eller bensodiazepin. Även opioider har dokumenterad effekt:

Antiepileptika hjälper även mot neuropatisk smärta. I första hand gabapetin 800-2400 mg/dygn. Karbamazepin 100-300 mg/dygn.

Bensodiazepin hjälper även mot besvärande rörelser av benen under sömnfasen. Ges inte vid samtidigt sömnapnésyndrom. Ex v klonazepam 0,5-2 mg tn.

Järnterapi peroralt (ihop med C-vitamin), i undantagsfall i form av järninfusioner, har visat god effekt hos många pat med primär RLS vid låga ferritinnivåer vid S-ferritin < 45 mikrogram/liter även om anemi inte påvisats. Lågt ferritin medför minskad aktivitet i dopaminsignaleringen och att det kan vara en bidragande orsak till besvären. En del behandlar med järn av ferrirnnivåer under 75 mikrogram/liter. Behövs uppföljning av besvären och av ferritin, järnnivåer.

Analgetika kan behövas som komplement: opioider; paracetamol+kodein, oxikodon, tramadol (försiktighet till äldre).

Vid mycket svåra besvär där medicinering inte hjälper har intratekal morfininfusion via implanterad pump visat sig fungera väl.

Kinin har ingen plats vid behandlingen av RLS.

Fördjupning

Läkartidningen ”Restless legs vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas”, nr 4 2006.

Läkemedelsverket: Behandlingsrekommendation Restless legs syndrom 2009. www.lakemedelsverket.se

SBU rapport: Dopaminerga medel vid restless legs syndrome, 2009.

Egenbehandling: CrampStop strumpa rapporteras hjälpa en del, receptfritt på apotek.

Patientförening: WED-förbundet, www.wedforbundet.se

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella mediciner

Analgetika

Opioider: T OxyContin. K OxyNorm.

Paracetamol/ kodein: T Citodon. T Panocod.

Tramadol: T Tramadol.

Antiepileptika

Gabapentin: T Gabapentin.

Karbamazepin: T Hermolepsin Retard. T Trimonil Retard.

Benzodiazepin

Diazepam: T Stesolid.

Klonazepam: T Iktoviril.

Dopaminagonist

Pramipexol: T Sifrol. T Pramipexol.

Ropinirol: T Adartrel.

Rotigotine: Depotplåster Neupro.(ej inom läkemedelsförmånen vid RLS).

Levodopa

Levodopa: T Madopark Quick/T Madopark Quick Mite.

Relaterade sjukdomar

  1. Rörelseorganens sjukdomar
    Benkramp. Vadkramp. Kramp i ben. Muskelkramp i ben.
  2. Neurologiska sjukdomar
    Zosterassocierad smärta. Postherpetisk smärta.
  3. Neurologiska sjukdomar
    Polyneuropati.
  4. Smärta
    Somatoformt smärtsyndrom.
  5. Neurologiska sjukdomar
    Parkinsons sjukdom. Morbus Parkinson.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ