Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Ben- och fotsår – (svårläkta). Bensår.

ICD-10: L97

Definition

Sår nedanför knäleden. Symptom på en bakomliggande åkomma. Viktigt med korrekt diagnos.

Olika sårtyper är: Venösa sår, arteriella sår, kombinationssår, diabetessår, vaskulitsår, pyoderma gangränosumsår, tumörsår, infekterade sår, necrobiosis lipoidica.

Orsaker

Symtom på underliggande sjukdom i artärer/vener, mikrocirkulationen eller huden eller autoimmun invärtes sjukdom. Diabetes mellitus med perifer kärlsjukdom och polyneuropati är vanligt. Trauma, respektive mekaniskt tryck kan också vara orsak eller bidragande.

Symtom

Lokalt sårstatus – viktigt att bedöma inför förbandsval:

Nekros (död vävnad) är gul, brun eller svart. Ibland hård, ibland lös.

Fibrinbeläggningar (del i sårläkningsprocess) ter sig ofta som ”smetighet” i såren, lösa beläggningar som kan torkas bort.

Granulationsvävnad har frisk röd färg, innehåller nya blodkärl med lättblödande knoppar. Ibland blir det för mycket vävnad, som växer ovanför hudplanet; hypergranulos (”svallkött”).

Epitel: Tunt lager av ytliga celler täckandes hud och slemhinnor. Ses ofta som grålila ”öar” i såret.

Sårinfektion: Rodnad, värmeökning och ömhet runt såret tyder på infektion. Pseudomonas färgar sår och förband grönt.

Utredning

Påbörja utredning av alla sår som inte förbättras eller försämras inom 1–2 vkr. Nutritionsstatus, Hb, P-glukos, albumin, zink. Måste klarläggas vilken typ av bensår som är aktuellt (anamnes, lokalisation, status): Utredning av ev arteriell insufficiens skall göras på alla patienter med ben- och fotsår innan behandling.

Palpation av a. femoralis, a. dorsalis pedis och a. tibialis anterior (fotrygg respektive bakom/nedom mediala malleolerna). Palpabla ankelpulsar liksom behåring på tå utesluter kritisk ischemi, men ankeltrycksmätning bör ändå göras: Blodtrycksmanschetten placeras på underbenet, strax ovanför malleolerna. A. dorsalis pedis/A. Tibialis posterior lokaliseras med doppler. Vid tydlig signal från respektive artär pumpas manschetten upp tills pulsationerna försvinner helt. Därefter släpps trycket långsamt ut och när pulsationerna i dopplern åter hörs anges värdet på manometern som ankeltryck. Det bästa av de två ankeltrycken används (= det högsta). Endast systoliska trycken mäts.

Ankel-brachialindex (ABI) = Systoliskt ankeltryck/ Systoliskt armartärtryck. Kvoten ligger normalt kring 1; (värden 0,9–1,3 betraktas som normala). ABI < 0,9 tyder på allvarlig generell åderförkalkningssjukdom, < 0,6 tyder på claudicatio intermittens, < 0,5 tyder på allvarlig ischemi i fot. Kräver omedelbar remiss till kärlkirurg. Notera ev. blekhet och perifer kyla i fot (särskilt med benet i högläge), förekomst av behåring, nagelstatus och förekomst av sår. Notera kapillärfyllnad. Vid låga absoluta ankeltrycksvärden, dvs mindre än 70 till 80 mm Hg i ankelhöjd, kan bandagering försvåra sårläkningen. Vid mycket höga index (> 1,3) har patienten stela blodkärl och trycket kan inte värderas. Detta ses ofta hos diabetiker, hypertoniker samt äldre personer. Där användes Tåtrycksmätning (sjukhusremiss, klin fys eller hud): Gräns för ischemi vid tåtryck är 40–50 mm Hg systoliskt. Dokumentera gärna sårstatus och utredning i en bensårsjournal – mall finns på närmaste hudklinik.

Behandling

Specifik behandling för respektive sårtyp enligt beskrivning nedan:

Generellt gäller: Rengöring och upprensning av sår kan ske med ljummet kranvatten. Steril koksaltlösning används undantagsvis, t.ex. vid mycket djupa sår som angriper områden som förväntas vara sterila; inre organ, skelett, leder etc.

Mekanisk rengöring med sax och pincett till dess frisk vävnad nås (blödning). Detta kräver föregående lokalbedövning med Emla under minst 30 minuter (max 10 mg Emlakräm/omläggning) eventuellt även smärtstillande peroralt. Försiktighet hos diabetiker. Torr, svart nekros lämnas utan åtgärd, men tubgas kan läggas som skydd.

Anpassa bytesfrekvens av förbandet efter sårets läkningsfas. Täta omläggningar vid vätskande sår – glesa ut till minimum när såret blir renare och torkar upp.

Rena granulerande sår – skydda sårytan och optimera för epitelialisering och fuktbevaring.

Måttligt vätskande sår behandlas med polyuretanskumförband, t.ex. Mepilex särskilt vid ömtålig omgivande hud.

Kraftigt vätskande sår behandlas vanligen med hydrofiberförband, cellulosaförband, alginatförband eller Sorbact. Vid trycksår får det ej packas för hårt. Alternativ är kaliumpermanganatlösning (0,1 % för omslag x1 under några dagar, 3% med utspädning 1 ml per liter vatten för bad 15 min 2–3 ggr/vecka). Cavilon appliceras på intakta sårkanter för att förhindra maceration.

Illaluktande sår – tillfälligt silverförband, kolförband. Iodosorb mot lokalinfektion. Ättiksyra vid Pseudomonas alternativt prontosanlösning. Metronizazol lokalt eller honungspasta kan ha god effekt.

Torra nekroser behandlas med torrt förband.

Huden runt såret skyddas vid vätskande sår för att undvika maceration och nya sårbildningar. Använd zinksalva (t.ex. Natusan zinksalva), silonsalva eller vanligt vaselin runt sårkanterna. Cavilon No Sting är en hudbarriärfilm som har effekt under flera dagar.

Ödem behandlas för att minska vätskning från sår och maceration av sårkanter.

Eksem behandlas med grupp II–III-steroid kräm/salva. Remittera till hudklinik för test vid misstanke på kontaktallergiskt eksem.

Hypergranulerad vävnad (”svallkött”) behandlas genom byte till luftigt förband.

Kliniska infektionstecken föranleder antibiotikabehandling per os efter bakterieodling. Ge alltså inte antibiotika på ”bara” sår som är kontaminerade med bakterier – de flesta är detta. Se även avsnittet ”Sårinfektion”.

Vid vissa hudkliniker används fluglarver för rengöring av svårläkta och/eller infekterade sår.

 

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis