Diarré hos barn, gastroenterit hos barn

Akut diarré

Definition

Akut diarré: ≥ 3 (eller fler än normalt för individen) vattentunna eller lösa avföringar per dygn, varaktighet är ofta timmar-dagar. Vid duration >14 dagar kallas diarré kronisk.

Gastroenterit: Infektion i mag-tarmkanalen med smittsamt agens eller toxin som ger diarré, samt ibland även kräkningar och feber. Varaktighet ofta <7 dagar.

Orsak

Virusinfektion är vanligaste orsak till gastroenterit (rota-, calici-, astro- och adenovirus). Bakteriell infektion (campylobakter, yersinia, salmonella, shigella). Protozoinfektion. Matförgiftning (toxin, ofta från stafylokocker). Diarré efter antibiotikabehandling kan bero på obalans i tarmfloran, och på överväxt av clostridier. Rotavirusinfektion ger stora vattentunna avföringar och kan leda till allvarlig uttorkning hos små barn. Vaccination ingår sedan 2019 i barnvaccinationsprogrammet.

Symtom

Virus: Frekventa stora och vattniga diarréer utan blod eller slem. Ofta illamående och kräkningar, sällan hög feber.

Bakterier: Hög feber, buksmärta, slem- och blodtillblandade mindre voluminösa diarréer, talar för bakteriell orsak. Vanligare efter utlandsvistelse och på sommaren.

Vinterkräksjuka: (calicivirusinfektion) har kräkningar som dominerande symtom hos barn. Snabb debut och ofta förbättring inom några dygn.

Matförgiftning: Illamående, buksmärta och kräkningar dominerar, diarre förekommer. Förbättring inom 1-2 dygn.

Enbart kräkningar >24 timmar, utred för annan orsak (ileus, testistorsion, annan kirurgisk åkomma, CNS påverkan, metabol sjukdom, diabetesketoacidos).

Anamnes

Efterfråga noga duration, frekvens och volym av diarré. Intag. Kräkningar. Bedöm miktionsfrekvens. Epidemiologi.

Status

Bedöm barnets allmäntillstånd, hudens turgor, munslemhinnans torrhet, ev. insjunkna ögon (halonering), fontanell. Vikt, temp, puls, andra infektionstecken. Viktnedgång > 5–10 % motiverar inläggning (väg barnet vid besöken, jämför med senaste vikt på BVC/ förväntad vikt) OBS: ett törstigt barn kan ha hyperton dehydrering (Na > 150 mmol/L), förlorat mer vätska än salter, risk för hjärnödem vid snabb rehydrering – akut remiss för inläggning!

Utredning

Viktigt att bedöma dehydreringsgrad. Små barn har större risk för allvarlig dehydrering efter kort tids sjukdom. Hyperton dehydrering är vanligare hos barn < 1,5 år. Avföringsodling om blodtillblandad diarré, duration över 2 veckor, diarréer eller kräkningar i anslutning till utlandsvistelse. Då även protozodiagnostik. Smittskyddsanmälan, spårning och åtgärder beroende på agens.

Behandling

Symtomatisk. Vätskeintaget viktigt! Informera om egenvård och tecken till försämring som bör föranleda ny sjukvårdskontakt. Ammande barn skall fortsätta att amma; kortare stunder och oftare. Vid behov pumpa ur mjölken och ge med sked/spruta.

Barn < 6 månader skall läkarundersökas; dehydrering kan utvecklas snabbt.

För äldre barn ges rumstempererad vätska. Låt barnet dricka ofta och i små portioner, framförallt om kräkningar föreligger. Ge med tesked eller spruta, en tesked (5ml) varannan minut, ger ca 1,5 dl/tim. Köpt vätskeersättning rekommenderas i första hand. Alltför sockerhaltiga drycker underhåller diarréer p.g.a. osmolaritet. Barn <5 år löper också större risk för symtomgivande energibrist och hypoglykemi. Ge majs- eller risvälling (kaloririkt och förstoppande). Blåbärs- eller morotssoppa. Ge vanlig mat så fort barnet vill ha det. Prova gärna kokt potatis, fisk och rårivet äpple. Extra fett i kosten vid diarréer (2 teskedar olja/portion); fettet hämmar tarmarnas rörelser.

Recekadotril (Hidrasec) kan ordineras till barn >3 mån som kompletterande behandling vid kraftiga diarréer hos spädbarn eller ihållande kraftiga diarréer hos mindre barn. Max 7 dagar. Viktigt att vätskebehandling fortsätter.

OBS – antidiarrémedel (motorikhämmande) är kontraindicerade hos barn!

Vätskeersättning

Semper vätskeersättning: (innehållar laktobaciller) 1 påse späds till en liter vätska. Kan smaksättas med juicekoncentrat.

Brustabl Resorb: olika smaker, till barn > 3 år. Receptfritt på apotek.

Hemlagad vätskeersättning: 1 liter vatten, 6 teskedar druvsocker eller vanligt socker, ½ tesked salt Smaksätt med 2 teskedar konc äpplejuice eller röd saft. I kylskåp högst 1 dygn. OBS viktigt att det blir rätt koncentrationer. Rekommendera i första hand köpt vätskeersättning. Föräldrarna skall själva smaka på vätskeersättningen för att säkerställa att salthalten är lagom (inte saltare än tårar).

Kronisk diarré

Definition

Varaktighet > 14 dagar > 3 lösa avföringar/dag.

Anamnes

Efterfråga avföringens utseende. Vattnig, fettinnehållande, slem, blod. Frekvens, tidpunkter, urgency. Debut. Allmänpåverkan, feberepisoder, buksmärta. Perianala besvär. Nylig antibiotikabehandling, andra läkemedel. Utlandsresa. Atopisk sjukdom. Hereditet (celiaki, DM, thyroideasjukdom).

Status

Viktutveckling, tillväxt, pubertetsutveckling. Tecken till systemsjukdom, ledengagemang, hudsymtom. Bukstatus. Munslemhinna. PR.

Provtagning

CRP, blodstatus, transglutaminas. Riktat beroende på misstanke. Överväg: faecesodling, Clostridium difficile, cystor och maskägg. SR, TSH, ASAT, ALAT, PK-INR, amylas, F-kalprotektin, urinsticka m.m. utifrån misstanke.

Celiaki (glutenintolerans)

Symtom: Stor variation i symtombild. Dålig viktuppgång, diarré, förstoppning, buksmärtor, nedstämdhet, trötthet. Kontrollera celiakimarkörer frikostigt.

Utredning: Provtagning transglutaminas. Remiss till barnläkare för diagnos och behandling vid symtom och/ eller förhöjt transglutaminas. Inga kostförändringar innan diagnos är fastställd.

Laktosintolerans

Buksmärta, diarré, flatulens, illamående. Mängdberoende. OBS Primär laktosintolerens förekommer inte hos små barn. Viktigt att uppmärksamma tecken till somatisk sjukdom och att utesluta sekundär laktosintolerans (framför allt celiaki men även andra tarmsjukdomar, allergi och infektioner).

Primära formen kan debutera vid olika ålder under uppväxten, vanligen i skolåldern. Laktosintolerans är ingen sjukdom utan största delen av jordens vuxna befolkning har mindre mängd laktosspjälkande enzym (laktas) i tarmen. Diagnos, efter adekvat utredning av andra orsaker, ställs genom elimination och återinsättande. Behandling är laktosfri eller laktosreducerad kost.

Födoämnesintolerans

Långsam immunologisk, icke-IgE medierad reaktion, mot ex.v. komjölksprotein. Symtom från mag-/tarmkanalen såsom diarréer, förstoppning, magont, blod i avföringen och dålig tillväxt. För diagnos behövs  symtomsvar vid elimination och provokation av specifikt födoämne. Ta inte prov för IgE mot en födoämnespanel. Riktad provtagning kan göras och kan ge stöd åt diagnosen men behöver inte överensstämma. Svar vid elimination/provokation är viktigast. Ta hjälp av dietist vid längre tids kostbegränsning. Provocera med 6–12 mån mellanrum. Se även avsnitt Komjölksproteinallergi i detta kapitel.

Kronisk tarminfektion

T.ex. protozoinfektion. Ökad sannolikhet beroende på exponering.

Funktionell diarré (kronisk ospecifik diarré, benigna småbarnsdiarréer, Toddler’s diarrhea)

Diagnos funktionell diarré kan ställas hos barn med ≥4 stora oformade avföringar dagligen i >4 veckor, debut mellan 6 månader och 5 års ålder och normal tillväxt. Frekventa voluminösa avföringar med osmält mat förekommer oftare hos i övrigt välmående barn 6 mån till 3 år med bra tillväxt. Bedöm vikt- och längdutveckling samt om det finns tecken på bakomliggande organisk sjukdom. Labprover beroende på anamnes för att utesluta differentialdiagnoser. Utvärdera kostintag, balans av kolhydrater, fett, fibrer. Besvären kan ibland förbättras med mindre fiber och mer fettrik mat. Begränsa intag av t.ex. juice eller livsmedel som innehåller sötningsmedel.

Funktionella mag- tarmproblem

Se avsnitt Buksmärta hos barn i detta kapitel.

Funktionell förstoppning

Se avsnitt Obstipation i detta kapitel.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn utreds och behandlas av specialist i barnmedicin (barngastroenterologi). Det är viktigt att uppmärksamma symtom som kan tala för IBD och initiera utredning vid misstanke.

Crohn’s sjukdom: Segmentell inflammation på djupet i hela mag- tarmkanalen. Låggradig feber, dålig tillväxt, försenad pubertet, fistlar och abscesser perianalt samt afte i mun förekommer.

Ulcerös kolit: Ytlig inflammation av slemhinnan från rektum och proximalt i colon. Blodiga diarréer är vanligen förekommande.

Diarré och buksmärtor är de främsta symtomen vid båda formerna. Insjuknandet är ofta smygande men kan vara akut. Symtombilden beror på grad av inflammation och lokalisation.

Remittera vid misstanke. Uteslut infektion med faecesodling, cystor och maskägg. Kontrollera basala prover inklusive blodstatus, inflammationsprover, leverstatus, pankreasamylas, kreatinin, TGA. F-kalprotektin.

Fördjupning

Vårdprogram: Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition

Information från Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om livsmedelsburna utbrott inklusive matförgiftning — Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation om rotavirusinfektion — Folkhälsomyndigheten, Frågor och svar om rotavirus och rotavirusvaccination — Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion — Folkhälsomyndigheten

Behandlingsöversikter: Gastroenterit hos barn – 1177 för vårdpersonal, Funktionell diarré hos barn – 1177 för vårdpersonal, Buksymtom hos barn, akut – 1177 för vårdpersonal, Clostridioides difficile – 1177 för vårdpersonal, Celiaki hos barn – 1177 för vårdpersonal, Laktosintolerans hos barn – 1177 för vårdpersonal

Patientinformation

Diarré hos barn – 1177, Magsjuka hos små barn – 1177, Vätskeersättning – 1177,