Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Skadligt bruk/Beroende – Alkoholabstinens.

ICD-10: F10.3

Definition:

Plötsligt avbrutet alkoholintag med åtföljande symtom.

Orsak:

Överfunktion av nervsystemet efter att tidigare varit supprimerat av alkoholintag. Förhöjd glutamaterg – excitatorisk – aktivitet och risk för abstinens kramper. Ökad aktivitet i dopamin- och noradrenalinsystem i hjärnan leder till hallucinos och delirium tremens. Wernicke-Korsakoffs syndrom orsakas av vitamin B1-brist i samband med malnutrition.

Symtom:

Debut efter 14–36 timmar. Ospecifika abstinenssymtom: Svettning, takykardi, hypertoni, oro/ångest, tremor, sömnproblem, agitation, huvudvärk, illamående. Specifika symtom: abstinenskramper, delirium tremens (livshotande tillstånd!). Karaktäriseras av konfusion, hallucinos, motorisk oro och påverkat allmäntillstånd med höjt blodtryck, höjd puls m.m. Autonoma symtom stegras.

Wernickes encefalopati (förvirring, balansrubbning, ataxi, ögonmuskelpåverkan – ofta bara ett av symtomen; räcker för diagnos). I mer uttalade fall Wernicke-Korsakoffs syndrom (uttalad närminnesstörning, konfabulation, stillsam psykos, polyneuropati med bl.a. gångstörning).

Behandling:

Bensodiazepiner är första hands valet.

Vid ”lättare” avgiftning i öppenvård är bensodiazepiner rekommenderat tillsammans med karbamazepin, om förhöjd kramprisk; B-vitamin och alimemazindroppar till natten. Alimemazin orala droppar 40mg/ml kan användas som alternativ till oxazepam. Ges 1 mlx3/dag. För sömn Propiomazin 25 mg, 2 tabletter till natten.

Vid ”tyngre” avgiftning: Behandling av oro, tremor etc. + förebyggande av abstinenskramper och delirium tremens – i regel inneliggande. Bensodiazepiner, karbamazepin och B-vitamin i injektion är grundpelare. Vid delirium tremens används höga doser diazepam parenteralt, ofta i kombination med neuroleptika haloperidol (Haldol) för bättre verkan.

Bensodiazepiner (långverkande eller medellångverkande) har god effekt på ospecifika abstinenssymtom liksom profylax mot såväl abstinenskramper som delirium tremens. Beroendepotentialen är ej problem vid enstaka kortvarig abstinensbehandling. Till äldre samt till patient med leverinsufficience kan kortverkande bensodiazepiner övervägas. Fast schema ibland av praktiska skäl med (i öppenvård) oxazepam (Sobril, Oxascand) 20 mgx3–4 under första dygnet, sedan 15 mgx3–4 de följande 2–3 dygnen.

Oxazepam till inneliggande patient med svår abstinens 25–50 mg i tablettform, ev. upprepning, efter 1 tim. tills klinisk förbättring och/eller mild sedation. Fast schema i slutenvård: oxazepam 30 mg x4 under första dygnen, sedan nedtrappning. Individualisering av det fasta scheman alltefter ålder och symtom.

Karbamazepin ges ofta som krampprofylax. 200×2-3 mg initialt 2 dygn följt av 200×2-3 mg i 7 dagar.

Klometiazol rekommenderas inte i öppenvård. Bra effekt på ospecifika abstinenssymtom. Ingen verifierad effekt som profylax av delirium tremens eller abstinenskramper.

Tiamin ges som förebyggande till alla patienter med misstanke att utveckla Wernickes encefalopati liksom till alla med långvarigt alkoholintag och dålig nutrition. Omedelbar (även under alkoholpåverkan) start med 100–200 mg långsamt intramuskulärt eller intravenöst 2–3 gånger dagligen i 2–4 dagar, sedan peroralt tiamin 3 tabletter per dag fördelad per 3 tillfälle.

Akut/misstänkt Wernickes encefalopati behandlas i slutenvård. Tiamin intravenöst 400–500 mg x 3 i 3 dagar, sedan 200 mg/dag intramuskulärt eller intravenöst i 5 dagar. Ges i droppform. Måste ges före iv tillförsel av glukos. S-Mg skall kontrolleras och substitueras vid brist.

Ställningstagande till slutenvård vid stark påverkan/hög alkoholkoncentration (t.o.m. upp mot alkoholkonc> 70–90 mmol/l [= 3–4 promille]), patient med insulinbehandlad diabetes, patient med höjd risk för abstinenskramper, eller delirium i abstinensfas, patient med andra allvarliga somatiska eller psykiska sjukdomar.

Ökad risk för krampanfall föreligger vid långvarigt missbruk och dåligt nutritionstillstånd, vid tidigare krampanfall, under första abstinensdygnet liksom då patient fått medel som sänker kramptröskeln (bl.a. neuroleptika).

Delirium tremens är potentiellt livshotande. Ökad risk för delirium tremens föreligger vid puls> 120 slag/min., vid tecken på förvirring/hallucination, under andra – till tredje abstinensdygnet, efter långvarig (> 3 veckor) missbruksperiod med 75 cl starksprit dagl., hos den som tidigare haft delirium tremens eller abstinenskramper. Även vid samtidig sjukdom som pneumoni, urinvägsinfektion, skalltrauma, fraktur, subduralhematom. Behandling i sluten vård, i första hand med bensodiazepiner.

I avvaktan på transport till sjukhus ges rektalvätska diazepam 10 mg 1–2 st. Alternativ är kapsel Klometiazol 300 mg 2–4 st eller oral lösning 10–20 ml. Om patienten inte lugnat ner sig inom 1–2 tim., ges ytterligare 2 kapslar Klometiazol eller 10 ml lösning. Upprepas vb, max 8 kapslar eller 40 ml inom 2 timar period.

Fördjupning:

Läkemedelsboken. Alkohol – riskbruk, skadligt bruk och beroende. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/alkohol-riskbruk_skadligt_bruk_och_beroende.html

Läkemedelsverket. Behandling vid alkoholabstinens. 2010. https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/REV_130321_Rek_alkoholabstinens_bokmärken.pdf

Patientinformation: www.doktorn.com

Aktuella Mediciner

Alimemazin: Droppar/Tabletter Theralen.

B-vitaminkomplex: Tabletter  Oralovite, Beviplex forte.

Diazepam: Rektallösning Diazepam. Rektallösning/Supp Stesolid.

Karbamazepin T Hermolepsin. Oral susp/T Tegretol. T Trimonil.

Klometiazol: Oral lösn. /K Heminevrin.

Oxazepam: T Oxazepam. T Sobril.

Propiomazin: T Propavan.

Tiamin: Inj. Neurobion (även B2, B6), Tiacur.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis