Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Endokrina sjukdomar > Diabetes typ-2 behandlingsprinciper.

Diabetes typ-2 behandlingsprinciper.

ICD-10: E 11,9

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se www.dtu.ox.ac.uk/riskengine ang. effekten av olika behandlingsåtgärder

 

Kort Sammanfattning av Diabetesbehandling (typ 2) i normalfallet:

Metformin insätts direkt vid upprepat fP- Glu ≥ 7,0 mmol/l eller P- Glu ≥ 12,2 (kapillärt) eller ≥ 11,1 (venöst) eller HbA1c ≥ 48 mmol/mol i två prov eller i ett prov samtidigt som P- Glu alt fP- Glu är över gränsen: Livsstilsåtgärder (kost, motion, ej rök, ej övervikt).

SU- preparat och/eller insulin vid intolerans mot metformin eller där tillägg krävs (oftast nPH- insulin till natten initialt). Repaglinid alternativ till SU- preparat.

DPP- 4 hämmare peroralt eller inj med GLP-1 analog som alternativ/tillägg till insulin (+andra perorala prep).

Glitazon vb som tillägg till metformin och/eller SU (ej vid hjärtsvikt, osteoporos).

SGLT-2 hämmare nya preparat. Monoterapi vid intolerans mot metformin eller i kombination med andra medel.

Statin vid hyperlipidemi- de flesta diabetiker är betjänt av detta. ASA vid samtidig hjärt-/kärlsjkd. ACE-hämmare/Angiotensinreceptorblockerare vid mikroalbuminuri liksom primärt vid höjt BT.

Mål: fP- Glu 5-6, efter måltid 7-8 mmol/l. HbA1c < 52 mmol/mol. BT < 140/85, LDL < 2,5 (gärna < 1,8 mmo/l- särskilt vid samtidig hjärt-/kärlsjkd). Kolesterol < 4,5 mmol/l. Hos äldre pat individuella behandlingsmål.

 

Orsak typ 2: Minskad produktion av insulin samt ökad resistens mot insulinberoende glukosupptag i ffa skelettmuskulatur. Specifika orsakerna till detta är egentligen okända. Incidensen av diabetes typ-2 ökar vid genetisk predisposition (som ffa orsakar dysfunktion i a- cellerna i de langerhanska öarna), övervikt (speciellt bukfetma), åldrande, fysisk inaktivitet, kronisk psykosocial stress, skift-/nattarbete, alkoholöverkonsumtion (leversteatos), graviditet, vissa läkemedel (särskilt steroider och nya neuroleptika; ex v Zyprexa), hypertyreos, tobaksbruk.

Orsak sekundär diabetes: Bristande insulinproduktion till följd av betacellsdestruktion (genomgångna pankreatiteter, kirurgi, malignitet, cystisk fibros, inlagringssjukdomar [ hemokromatos, Mb Wilson m fl]).

 

Fördjupning

www.dagensdiabetes.se

www.diabeteshandboken.se

Kost vid diabetes www.sos.se

Mat vid diabetes www.1177.se

Aktuella Mediciner

Fibrater

Bezafibrat: T Bezalip/T Bezalip Retard.

Gemfibozil: T Gemfibozil.T Lopid.

Kolesterolabsorptionshämmare

Ezetimib: T Ezetrol.

Statiner

Atorvastatin: T Atorvastatin. T Lipitor.

Pravastatin: T Pravastatin.

Rosuvastatin: T Crestor.

Simvastatin: T Simvastatin.

Behandling

Behandling (icke-farmakologisk): Grunden för behandling av typ 2– diabetes är icke farmakologisk syftande till förbättring av insulinkänsligheten, och åtgärder för att minska risken för komplikationer.

* Rökstopp! Är troligtvis den viktigaste åtgärden för att förebygga samtliga senkomplikationer till diabetes.

* Fysisk aktivitet: 30 minuters daglig rask promenad (hjärtfrekvensen bör nå hälften av den vid max- belastning- som är 220 minus pat´s ålder). Även styrketräning om man inte kan eller vill motionera på annat sätt. Regelbunden fysisk aktivitet ger förutom en kraftigt förbättrad insulinkänslighet även minskad risk för förtida död i hjärt- kärlsjukdom. Undvika långvarigt stillasittande; gör korta avbrott med ”bensträckare” vid kontorsarbete.

* Viktnedgång/viktstabilitet: Även en liten viktnedgång har klar effekt på sockernivå, lipider och blodtryck. En sänkning av måttlig övervikt hos pat med typ 2- diabetes har inte kunnat påvisas leda till minskning av tyngre sjuklighet och mortalitet. Betr måttligt överviktiga rek viktstabilitet om inte speciella medicinska skäl talar emot. För gravt överviktiga/feta (BMI > 35) finns klara hälsovinster med viktsnedgång inkl ett bättre mående, minskade ledbesvär mm. Kirurgisk behandling via gastric by- pass för gravt överviktiga har visat sig kunna bota diabetessjukdomen i runt 50 % av fallen.

* Kost: Etablerade råden är att energi/fett- och kolhydratinaget skall vara lågt. Detta minskar HbA1c och vikt. F ö gäller att äta lite men ofta, fiberrikt med fullkornsprodukter, mindre mättat fett, ökat intag omättat och fleromättat fett (fisk), grönsaker och baljväxter. Tallriksmodellen – dock med halvering av mängden pasta/ris/potatis än vad man där anger till förmån för grönsaker och rotfrukter. Öka mängden långsamma kolhydrater, minska mängden snabba kolhydrater. Vissa individer – omöjligt att säga vilka – har nytta av saltrestriktion. Se avsnitten Metabola syndromet respektive Övervikt i detta kapitel.

Studier är pågående för att utröna optimal kost för diabetiker. Så här långt rekommenderas traditionell diabeteskost (500 g frukt o grönsaker/dag, fisk 2-3 ggr/vecka, fullkornsvarianter på bröd, pasta etc, nyckelhålsmärkt mat, flytande margarin/oljor). Variant med lågt GI på detta tema rek även (mindre med socker, bröd, pasta, ris mm) liksom medelhavskost.

Extremkoster, ex v mycket lågt kolhydratintag tillsammans med rikligt med fett har inte visat sig ge bättre nytta än allmänt minskat totalt energiintag när det gäller viktreducering. Alternativ kostregim för motiverad pat kan dock provas med uppföljning. En del diabetiker kan klara sig utan mediciner om de minskar radikalt på bröd, ris, pasta, potatis, sötsaker och läsk och i stället blir mätta på kött, fisk, ägg och vanliga mejeriprodukter. Långtidsuppföljning saknas för de mer extrema kostregimerna. Hänvisningar ang kost se nedan under rubrik Fördjupning.

Målvärden: (Observera att värdena är just en målsättning- en strävan!). Individuell bedömning för varje patient hur långt man i praktiken kan nå med hänsyn till pat´s ålder, motivation, övriga riskfaktorer, livskvalitet, andra sjukdomar mm. En liten ändring är bättre än ingen- och mer är bättre än mindre.

Vid nyupptäckt diabetes typ 2 hos yngre patient är intensiv glukossänkande behandling viktig- minskar risk för hjärt- kärlsjukdom och ögonskador. För pat som haft sjukdomen 5-10 år är nyttan av intensiv glukossänkande behandling mer oklar).

P-glukos före måltid: < 6 mmol/l.

P-glukos efter måltid: < 8-9 mmol/l.

HbA1c typ 2 diabetes: ≤ 52 mmol/mol alt ≤ 6 % (gränsvärde 52-63 mmol/mol alt 6-7 %), > 63 mmol/mol alt >7 % är otillfredsställande). ≤ 42 mmol/mol alt ≤ 5 % ffa vid nyupptäckt diabetes av måttligt slag hos yngre pat.

HbA1c för personer där man enbart vill uppnå god livskvalitet: < 73 mmol/mol alt < 8 %.

HbA1c typ 1 diabetes < 52 mmol/mol alt < 6 %.

Totalkolesterol: < 4,5 mmol/l.

LDL- kolesterol: < 2,5 mmol/l (Svenska riktlinjer anger < 1.8 mmol/l vid samtidig hjärt-/kärlsjukdom/njurpåverkan).

HDL- kolesterol kvinnor > 1,3 mmol/l.

HDL- kolesterol män > 1,0 mmol/l.

Triglycerider <1,7 mmol/l.

BMI män < 25 (gränsvärde 25-27, > 27 är otillfredsställande).

BMI kvinnor < 24 (gränsvärde 24-26, > 26 är otillfredsställande).

HbA1c i praktiken viktigaste parametern för sockermetabol kontroll. Speglar blodsockernivåerna under senaste 6-8 veckorna. Om HbA1c är välreglerat brukar även övriga parametrar vara det. HbA1c om 73 mmol/mol (8 %), 63 mmol/mol (7 %), 62 mmol/mol (6 %) resp. 42 mmol/mol (5 %) motsvarar medel- plasmaglukos under dygnet om ca 11-, 10-, 8,- resp. 7 mmol/l. Vid HbA1c under cirka 63 mmol/mol (7 %) betyder postprandiell glukosstegring mest för HbA1c- nivåerna. Vid högre HbA1c betyder fasteglukos allt mer. När endast symtomfrihet önskas och ej prevention (äldre, multisjuka) föreslås HbA1c < 73 mmol/mol (8 %). Vinsten med sänkning av lipider för pat > 75 år är okänd.

”Långsockret” HbA1c rapporteras i enheten mmol/mol. Omvandlingstabell från tidigare % – enhet finns på www.hba1c.nu

Se f ö “www.dtu.ox.ac.uk/riskengine” ang. effekten av olika behandlingsåtgärder.

Behandling (farmakologisk): Farmaka ges direkt vid diagnos. Ge primärt metformin. I andra hand (ev i kombination med metformin) SU- preparat (ev glibenklamid, glipizid, glimepirid)/alt repaglinid eller insulin (NPH- insulin till natten, måltidsinsulin, mixinsulin eller kombination av NPH- och måltidsinsulin). Äldre individ med låg vikt sätts primärt in på insulin. Se avsnittet Diabetes typ 2- insulinbehandling, nedan. Fungerar inte detta – ex v om det inte gått att undvika hypoglykemi- kan inkretinbaserad terapi provas, glitazoner, akarbos, SGLT-2 hämmare eller långverkande insulin.

Pat med viktnedgång: Kan vara tecken på insulinbrist (typ 1, hypertyreos eller pankreassjukdom). Dessa patienter behöver sannolikt insulin.

Alla patienter med typ-2 diabetes behöver förr eller senare kombinationsbehandling med insulin. En del slutar i totalt insulinberoende. Vissa bedöms initialt som typ-2 diabetiker men försämras relativt snabbt och blir helt insulinberoende. Dessa kan vara sent debuterande typ-1 diabetiker. Starta insulinbehandling vid HbA1c > 6,5 %/57 mmol/mol om ej icke-farmakologiska åtgärder + perorala antidiabetiska preparat givit tillräcklig effekt.

* Diabetespreparat (perorala- i alfabetisk ordning):

Alfaglukosidashämmare: (akarbos): Fördröjer kolhydratupptaget från tarmen. Påverkar såväl blodsocker efter nmåltid som HbA1c. Ger ej hypoglykemi. Påverkar inte vikten. Effekten på HbA1c mindre än för metformin, SU-preparat, insulin liksom glitazoner. Tredjehandsalternativ när de tre försnämnda inte fungerar/är lämpliga. Används oftast i kombination med någon av dessa eller insulin. Har positiv effekt på triglycerider samt visat sig sänka blodtrycket. Försiktig dostitrering under 18 veckor från 50 mg x 1 till fulldos 100 mg x 3 minimerar risk för GI-biverkningar som i praktiken ofta är begränsande för denna preparatgrupp.

Glitazoner: Minskar insulinresistensen. Till följd av potentiella biverkningar (se nedan) allt mer begränsad användning. Tredjehandsalternativ, ffa vid behandling av överviktiga patienter med uttalad insulinresistens och utan kardiovaskulär sjukdom (eller utan osteoporos) som inte tål/uppnår målen med metformin (+SU). Kan användas i monoterapi, tillsammans med metformin, tillsammans med metformin +SU eller DPP- 4 hämmare.

Kan vara aktuellt för de som kör buss/taxi/lastbil/tåg där andra perorala medel inte ger tillfredsställande resultat (inkl risk för hypoglukemier) och insättningen av insulin medför stora praktiska konsekvenser. Godkänt som monoterapi endast om metformin är kontraindicerat eller inte tolereras. Godkänt vid otillfredsställande glykemisk kontroll trots maximalt tolererad dos av antingen metformin eller SU i monoterapi eller som tillägg till metformin. I kombination med metformin endast till överviktiga (finns i fast kombination med metformin), i kombination med SU endast där metformin är olämpligt. Nonresponders finns (C-peptid negativa). Full klinisk effekt först efter 3 månader. Kontrollera leverenzymer och vikt (ger viktuppgång och ödem). Glitazoner är kontraindicerade vid hjärtsvikt, i kombination med insulin pga risk för hjärtsvikt, ges inte till patienter med blåscancer eller anamnes på sådan, inte heller till gravida. Mikroskopisk hematuri skall utredas. Ges inte heller till kvinnor med osteoporos- ökad frakturrisk. Långtidssäkerheten för glitazoner ofullständigt känd varför preparaten bör användas först när andra perorala diabetesläkemedel provats.

Inkretinbaserad terapi: Inkretiner är glukosreglerande hormoner som frisätts från tarmen som fysiologiskt svar på intag av föda. Glukosnivåerna avgör inkretinfrisättningen. En av inkretinhormonerna är glukagon-lik peptid-1(GLP-1). Stimulerar insulinfrisättningen, hämmar glukagonfrisättning.

Patienter med diabetes typ 2 har nedsatt inkretineffekt. Inkretiner kan provas i stället för insulin för att minska risken för hypoglykemier. Endast liten risk för hypoglykemier (förutom vid samtidig SU- behandling). Behandlingen endera i form av injektionsbehandling med GLP-1 receptoragonister eller i form av tablettbehandling med DPP-4 hämmare (blockerar nedbrytningen av det endogent frisatta inkretinhormonet GLP-1). Inkretinbaserad terapi kan sättas in relativt tidigt vid typ 2- diabetes, som tillägg till metformin (som alternativ till SU eller insulin); det krävs att pat har viss kvarvarande egen insulinproduktion. I första hand GLP-1 analog (prio SoS 6) eller DPP-4-hämmare (SoS prio 7).

DPP4-hämmare: (Galvus/Januvia/Onglyza/Trajenta) ges peroralt 1 eller 2 gånger per dag. Kan ges som monoterapi eller tillägg till samtliga perorala antidiabetika liksom till insulin. Kan även ges som trippelbehandling med SU+metformin alt insulin+metformin. Viktneutralt, ger inte hypoglykemi. Kan ges vid njursvikt med dosanpassning. DPP4- hämmare kan övervägas till pat där man med metformin/SU/insulin inte når behandlingsmålen eller preparaten ej tolereras/ är olämpliga. Även till patient som behöver tillägg av peroralt preparat men som reagerat med hypoglykemi vid även måttligt tillägg av SU- preparat.

DPP4-hämmare finns även i fast kombination med metformin (Eucreas; vildagliptin/metformin, Janumet; sitagliptpin/metformin, Jentadueto; linagliptin/metformin samt Komboglyze; saxagliptin/metformin).

Galvus (vildagliptin): Doseras 50 mg morgon och kväll. I kombination med SU doseras 50 mg x 1 (morgonen). Vid nedsatt njurfunktion (≥ 50 ml/min) ingen dosjustering, vid måttlig till gravt nedsatt njurfunktion 50 mg x 1.

Januvia (sitagliptin): Doseras 1 ggr dagligen (100 mg). Vid måttligt nedsatt njurfunktion(eGFR <50ml/min- ≥30ml/min) används dosen 50mg dagligen och vid kraftigt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance <30 ml/min) eller kronisk njursjukdom som kräver hemodialys eller peritonealdialys är dosen av Januvia 25 mg en gång dagligen. Januvia kan ges utan hänsyn till tidpunkten för dialys.

Onglyza (saxagliptin): Doseras 5 mg x 1. Vid måttligt till svårt nedsatt njurfunktion 2,5 mg dagl.

Trajenta (saxagliptin): Doseras 5 mg x 1. Behöver inte dosjusteras vid nedsatt njurfunktion.

GLP-1 receptoragonist; Preparaten fördröjer magsäckstömningen, minskar aptiten. Ökar insulinproduktionen och hämmar glukagonfrisättningen vid förhöjt p-glukos. Sänker kroppsvikten; kan övervägas till överviktig patient där man vill undvika att ge insulin pga risk för viktuppgång. Kan ges som tillägg till basinsulin, metformin och/eller SU- preparat. GLP- 1 receptoragonist stimulerar kroppens egna glukosberoende insulinfrisättning. SU och/eller insulin kan behöva dosminskas vid insättning av GLP-1 receptoragonist.

Byetta (exenatid). Indicerad i kombination med metformin och/eller SU-preparat när dessa inte räcker för glukoskontroll. Byetta är även indicerat som tilläggsbehandling till basinsulin med eller utan metformin och/eller pioglitazon hos vuxna som inte erhållit tillräcklig glykemisk kontroll med dessa läkemedel. Ges subkutant två gånger dagligen upp till 60 min före morgon- resp. kvällsmålet.

Bydureon (exenatid). Långverkande GLP 1- analog med sc inj 1 gång/vecka. Indicerad som tillägg till metformin, SU eller pioglitazon eller som tillägg till metformin+SU eller metformin+pioglitazon.

Trulicity (dulaglutid). Långverkande GLP-1 analog, inj 1 gång/vecka. Monoterapi eller som tillägg till övriga antidiabetika inkl insulin.

Lyxumia (lixisenatid). Sc inj en gång dagligen, till största måltiden, i kombination med metformin, SU eller basinsulin.

Victoza (liraglutid). Indicerad i kombination med perorala blodglukossänkande läkemedel och/eller basinsulin, när dessa ej räcker för glukoskontroll. Ges sc x 1 när som helst på dygnet men vid ungefär samma tidpunkt varje dag, oberoende av måltider. Finns i fast kombination med ultralångverkande insulin (degludek+ liraglutid) som inj Xultophy.

Metformin: Förstahandsmedel. Sätts in direkt vid diagnos (till även normalviktiga) oavsett värde på HbA1c. (Dock att äldre individ med låg vikt primärts sätts in på insulin). Metformin ger minskad insulinresistens och hämmad glukosproduktion i levern. Ingen hypoglykemirisk i monoterapi. Viktneutralt. Positiva effekter på koagulation, fibrinolys och lipider. Viss risk för B12/folatbrist. Linjärt dos-responsförhållande. Startdos 1 x 1 á 500 mg. Ökas varannan vecka med 1 tablett. Dygnsdosen fördelas på 2-3 doser (intas under måltid, för att minimera GI-biverkningar) till måldos 2g x 2 (max 2g x 3). Doser över 2 g ger ofta magproblem med aptitlöshet, illamående, gaser, buksmärtor, diarré.

Metformin kan kombineras med SU, metiglinid-preparat, inkretinbaserad terapi, glitazon, akarbos, eller insulin. Metformin + glitazon logiskt val i det att båda fokuserar på perifera insulinresistensen.

Använd inte metformin om S-kreatinin > 130 µmol/l (män), > 110 µmol/l (kvinnor) alt eGFR < 60 ml/min (värdet enl FASS – men finns de som rekommenderar 45ml/min). Inte heller vid leversjukdom, kronisk hjärtsvikt eller pat över 80 år. Försiktighet till äldre (över 80 år pga då ofta nedsatt njurfunktion). Extra observans med samtidigt intag av farmaka som kan påverka njurfunktionen, ex v ACE- hämmare, NSAID. S- metformin kan analyseras. Metformin utsätts vid akut sjkd med extra belastning av njurar (över 1 dygn) som vid grav hjärtsvikt, intorkning, diarré, kräkningar. Utsätts även vid pneumoni, leversvikt, alkoholism, respiratorisk insufficiens eller gangränhot i extremitet. Långvarig behandling med metformin medför risk för vitamin B 12-brist.

Vid kontraströntgen finns risk för kontrast nefropati, ange S-Kreatininvärdet på röntgenremissen. Sätt ut före undersökningen. Återinsätt efter 3 dagar sedan S-Kreatinin kontrollerats.

Vid intolerans mot metformin kan SU eller metiglinider provas. Metformin minskar risken för mikroangiopati, stroke, hjärtinfarkt och död. (Det finns indikationer att metformin är verksamt vad gäller att förhindra utveckling av de vanligaste cancerformera som bröst-, tjocktarm-, lung-, prostatacancer).

Meglitinider: Bra vid höga postprandiella sockervärden och stigande HbA1c. Kortverkande insulinfrisättare, doseras till varje måltid. Intas strax före varje huvudmåltid (”måltidstablett”). Överhoppad måltid = överhoppad tablett. Stimulerar insulinsekretionen. Innebär jämfört med SU större möjligheter till -individuell dosering, mindre risk för hypoglykemier men är betydligt dyrare. Nackdelen är dosering flera gånger per dag (compliance?). Kan kombineras med metformin och insulin. Repaglinid godkänt för monoterapi. Övervägs även då S-Krea stiger under pågående metforminbehandling- kan ges nästan oberoende av njurfunktionen.

SGLT2-hämning är en ny behandlingsprincip med en verkningsmekanism som är oberoende av insulin och betacellsfunktion- kan ex v vara bra för pat med sviktande betacellsreserv. SGLT2- hämmare minskar återabsorptionen av glukos i njurarna vilket leder till att överskottsglukos och associerade kalorier utsöndras via urinen. Kan leda till sänkt kroppsvikt. Glukossänkande effekt i paritet med andra per orala medel. Inte till individ med moderat/kraftigt nedsatt njurfunktion, ej till pat känsliga för volymförluster (känd kardiovaskulär sjkd), behandling med loopdiuretika, hypotoni, dehydrerade pat > 75 år). SU och/eller insulin kan behöva dosminskas vid insättning av SGLT-2 hämmare.

Forxiga (dapagliflozin). Monoterapi vid intolerans mot metformin eller i kombination med andra antidiabetika, inkl insulin. Tablettform 1 gång per dygn. Dapagliflozin +metformin finns i fast kombiation –Xigduo.

Invokana (Kanaglifozin). Monoterapi vid intolerans mot metformin eller i kombination med andra antidiabetika, inkl insulin. Tablettform 1 gång per dygn.

Jardiance (Empaglifozin). Monoterapi vid intolerans mot metformin eller i kombination med andra antidiabetika, inkl insulin. Tablettform 1 gång per dygn. Preparatet har i studier visat sig klart minska mortaliteten hos de typ 2 diabetiker som fick empaglifozin som tilläggsmedicinering.

Sulfonureider (SU): Glimeperid eller glipizid förstahandsalternativ till patient som ej tål metformin samt som tillägg till metformin för att uppnå målvärden. Bra vid reglering av stadigvarande förhöjda sockervärden under dygnet. Stimulerar insulinsekretionen. Risk för hypoglykemi som kan vara uttalad och långvarig. Risk ffa vid oregelbundna måltider, hos äldre och vid njursvikt. Risk för viktökning. Avflackande dosresponskurva; 7 mg glibenklamid, 4 mg glimepirid eller 10 mg glipizid ger maximal effekt. Vid svikt av SU-preparat kan följande kombination provas: SU + metformin, SU + inkretinbaserad terapi, SU + glitazon. Alternativt ges tillägg av nattinsulin eller mixinsulin i en- eller tvådos. Beträffande äldre se kap Geriatriska sjukdomar, avsnittet Diabetes.

Glipizid: Kort halveringstid med mindre risk för långdragen hypoglykemi. 24 timmars effektduration. Börja med 2,5 mg 1/2-timme före måltid. Normaldos 5 mg. Dos > 10 mg sällan motiverat och i så fall uppdelat på två doser, före frukost och före eftermiddagsmålet. Maxdos 15 mg.

Glibenklamid: Lång halveringstid (ger ökad risk för hypoglykemi). Startdos 1,75 mg 1/2-timme före frukost. Normaldos 3,5 mg. > 7 mg sällan motiverat. Om dos över 7 mg ges resterande före eftermiddagsmålet. Maxdos 10,5 mg.

Glimepirid: Fördel: kan tas till frukost. Startdos 1 mg. Effekt tak 4 mg. Maxdos 6 mg/dygn.

Aktuella Mediciner

Alfa- glukosidashämmare

Akarbos: T Glucobay.

Glitazon

Pioglitazon: T Actos. Pioglitazone.

Pioglitazon + metformin: T Competact.

DPP- 4 hämmare

Linagliptin: T Trajenta.

Saxagliptin: T Onglyza

Sitagliptin: T Januvia.

Vildagliptin: T Galvus.

DPP- 4 hämmare + metformin

Vildagliptin + metformin: T Eucreas.

Sitagliptin+ metformin: T Janumet.

Linagliptin+ metformin: T Jentadueto.

Saxagliptin+ metformin: T Komboglyze.

GLP-1 receptoragonist

Exenatid: Inj Byetta.

Liraglutid: Inj Victoza.

Lixisenatid: Inj Lyxumia.

Långverkande GLP-1 receptoragonist,veckoberedningar

Dulaglutid: Inj Trulicity.

Exenatid: Inj Bydureon.

GLP-1 receptoragonist + ultralångverkande insulin

Liraglutid + insulin degludek: Inj Xultophy.

Metformin

Metformin: T Glucophage. T Metformin.

Meglitinider

Repaglinid: T NovoNorm. T Repaglinid.

SGLT2-hämning

Dapagliflozin: T Forxiga.

Empagliflozin: T Jardiance.

Kanagliflozin: T Invokana.

SGLT2-hämning + metformin

Dapagliflozin + metformin: T Xigduo.

SU-preparat

Glibenklamid: T Daonil. T Glibenklamid.

Glimepirid: T Amaryl. T Glimepirid.

Glipizid: T Mindiab.

 

* ASA: Endast till patienter med kliniskt manifest ischemisk hjärtsjukdom, stroke/TIA och eller perifer kärlsjukdom. ASA vid ”endast” diabetes har inte visats ha någon fördelaktig effekt.

* Hypertonibehandling: Behandlingsmål: ≤ 140/85 mm Hg (vid samtidig njurpåverkan ≤ 130/80). Pat med typ-2 diabetes har mycket stor nytta av blodtryckssänkning, mer än en icke-diabetiker. Dock risk för ortostatism- konttrollera BT i stående. Vanligt med ”dold hypertoni”- förhöjt nattligt blodtryck (särskilt vid fetma och/eller sömnapé). Linjärt samband mellan blodtryck och risk för hjärt- kärlsjkd, nefropati, retinopati. ACE-hämmare till pat med mikro- eller makroalbuminuri (även om normalt blodtryck). Skyddar mot progredierande nefropatiutveckling). Angiotensinreceptorblockerare vid biverkningar av ACE- hämmare. Vb komplettera med Ca- antagonist, β- blockerare och/eller tiazid. Äldre och sköra patienter med samsjuklighet, ffa koronarsjukdom, tolererar ofta ej så lågt systoliskt tryck som 130 mm.

* Lipidsänkare: Om fS-Kol >4,5 mmol/l eller fS-LDL >2,5 mmol/l (europeiska riktlinjer anger > 1,8 mmol/l vid samtidig hjärt-/kärlsjukdom/njurpåverkan) övervägs statinbehandling samtidigt med livsstilsförändringar. Om fS-LDL 2,6-3mmol/l kan man avvakta effekten av livsstilsförändringar 3-6 månader. Lipidreglering mkt viktig parameter för att minska sjuklighet/död i hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker. Vid ”enbart” diabetes utan andra riskfaktorer anger svenska riktlinjer målvärde för fS-LDL < 2,5 mmol/l och föreslår statinbehandling till i princip alla diabetiker. Statiner är påvisat effektivt att förebygga hjärt- kärlsjukdom. Simvastatin övervägs primärt. Om ytterligare kolesterolsänkning behövs överväg Lipitor eller Crestor. Om otillräcklig effekt av statiner kan man prova kombination med fibrat (speciellt vid höga TG och låga HDL) eller tillägg av ezetimib 10 mg. Man känner ej till ev behandlingsvinster med lipidsänkande behandling för individer > 75 år.

* Rökstopp: Nikotinersättningsmedel primärt. I andra hand vareniklin alt bupropion.

Version:

Relaterade sjukdomar

  1. Endokrina sjukdomar
    Diabetes typ-2, insulinbehandling.
  2. Endokrina sjukdomar
    Diabetes – vid nyupptäckt.
  3. Endokrina sjukdomar
    Diabetes typ-1
  4. Hjärt- Kärlsjukdomar
    Hyperlipidemi. Hyperkolesterolemi. Dyslipidemi. Blodfettsrubbningar.
  5. Endokrina sjukdomar
    Metabola syndromet.
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ