Hyperhidros (lokal)

Författare

Redaktionen

Granskare: 18 oktober, 2022

Sofia Åkerlund

Leg. Läkare och chefredaktör

Se även Hyperhidros, generaliserad.

Orsak

Okänd. Hereditär komponent hos 50 %. Värme, ansträngning, stress kan vara utlösande.

Symtom

Lokal svettning är normalt. Svett i hand-fotsulor bidrar till god greppfunktion. Överfunktion – som oftast är ärftlig – visar onormalt svar på värme, stress, ansträngning. Oftast i handflator och fotsulor, f.ö. i ljumskar och axiller (sistnämnda debut i tonåren). Även huvud och bål, debuterar ofta senare. Ofta påtaglig inverkan på livskvalitet.

Symtomen graderas efter Hyperhidrosis Disease Scale (HDSS):

HDSS 1: Ordinära besvär.

HDSS 2: Besvär som påverkar livskvalitet. Begränsar ibland dagliga aktiviteten.

HDSS 3: Besvär som påverkar livskvalitet och arbetsförmåga. Otillräcklig effekt av medicinering. Begränsar ofta dagliga aktiviteter. Besvären kan knappast tolereras.

HDSS 4: Besvär som ger hög grad av nedsatt livskvalitet och arbetsoförmåga. Otillräcklig effekt av medicinering. Besvären begränsar ständigt dagliga aktiviteter. Besvären kan inte tolereras.

Behandling

HDSS 1: Egenvård. I första hand kan provas en antiperspirant med aluminiumklorid, ex.v. Absolut Torr (receptfritt på apotek). Appliceras några kvällar i sträck och därefter en eller några kvällar per vecka. Huden måste vara torr innan applikation annars risk för sveda.

HDSS 2: Kontakt med primärvård. Utredning. Antiperspirant som ovan. Ev. peroralt antikolinergika (Egazil, Ditropan)

HDSS 3: Remiss till hudklinik. Bedömning av indikation för botulinumtoxinbehandling eller iontofores.

HDSS 4: Behandling med botulinumtoxin eller iontofores.

Botulinumtoxininjektionerna används med framgång vid terapiresistent och uttalad idiopatisk handsvett alt axillarsvett. Injektionerna ges intradermal med ca 15 mm mellanrum över drabbade området. Orsakar en kemisk denervering. Behöver upprepas 1–2 ggr/år. Antikolinergika till natten kan komplettera behandling med botulinumtoxin. Antikolinergika ger även systemeffekter.

Patientinformation: www.doktorn.com

Aktuella Mediciner

Aluminiumklorid: Absolut Torr.

Antikolinergika: T Ditropan. Deopttablett Egazil.

Annons:

Lär dig mer

Svettningens fysiologi

Svettning behövs för termoregulation, fuktning av huden samt vätske- och elektrolytbalans. Fuktighet av hand- och fotsulor är viktigt för greppfunktionen. Det finns tre typer av svettkörtlar hos människa: ekkrina, apokrina och apoekkrina. Främst de ekkrina är inblandade i hyperhidros.

Ekkrina svettkörtlar bidrar till termoregleringen då svetten de producerar kyler huden när den avdunstar. De finns över hela kroppen men med störst täthet, 100-600/cm², i handflator, fotsulor och i armhålor. Svettning på rygg, bröst och i ansiktet beror ofta på värme, medan svettning i hand-och fotsulor i första hand beror på emotionella stimuli. Det senare sker inte under sömn. Termoregleringen kontrolleras av hypotalamus och den emotionella svettningen av cortex.

Ekkrina svettkörtlar innerveras av sympatiska nervsystemet. De har kolinerga muskarina receptorer och acetylkolin är dess primära neurotransmittor. I utförsgången som slingrar i nystan genom dermis och epidermis, återresorberas natrium- och kloridjoner. Detta styrs av aldosteron och antidiuretiskt hormon. Innan detta är svetten isoton men när den når hudytan är den hypoton. Vid stora svettningar minskar återresorbtionen av natriumjoner varför endast tillförsel av vatten leder till hyponatremi. Patienter med cystisk fibros har inte förmågan att återresorbera natriumklorid, varför deras svett blir extra salt. Svetten har högre innehåll av urea, laktat och ammonium än interstitialvätskan och har därför ett pH-värde mellan 4-7.

Den apokrina svetten innehåller feromoner. Den är primärt luktfri men efter nedbrytning av hudbakterier bildas svettlukten. Patologiskt uttalad svettlukt kallas bromhidros.

Författare:

Sofia Åkerlund

Leg. Läkare och chefredaktör

Läs mer Förminska