Hyperhidros, generaliserad. Generaliserad svettning.

Se även avsnittet ”Hyperhidros, lokal” i detta kapitel.

Definition

Svettning från större delen av kroppen.

Orsak

Svettning är avgörande i kroppens temperaturreglering. Överfunktion av primär typ (är vanligast, hereditär bakgrund) eller sekundär typ med specifika orsaker enl. nedan (endokrina-/metabola sjukdomar som diabetes, hypertyreos, hypoglykemi, akromegali, feokromocytom, carcinoid, hypogonadism), kardiovaskulära-, respiratoriska-, neurologiska sjukdomar, tumörer, infektioner, droger, farmaka m.fl.). Utlösande moment är värme, ansträngning, stress.

Nattliga svettningar är associerade med infektion (TBC m.fl.), malignitet (lymfom, KLL/KML, myelofibros m.fl.), menopaus, endokrin sjukdom (feokromocytom, carcinoid, hypertyreos m.fl.). Nattsvettning även vanligt utan patologi.

Symtom

Primär hyperhidros visar tidig debut, lång anamnes, hereditet, bilateral, symmetrisk, lokaliserad svettning. Ej nattsvett.

Sekundär hyperhidros visar kort anamnes och ofta symtom på annan sjukdom. Regional eller asymmetrisk svettning.

Klimakteriebesvär: svettning såväl dag- som nattetid, blodvallningar, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, depression, ångest, sömnsvårigheter (se Klimakteriebesvär).

”Postmenopausal hyperhidros”: Debut efter 50 års ålder, övriga klimakteriebesvär saknas, östrogentillskott verkningslöst.

KOL. se KOL

Hjärtsvikt.se hjärtsvikt

Panikångest: svettning, palpitationer/obehag i bröstet, darrning, svårighet att andas, illamående, yrsel, parestesier, depersonalisation, dödsångest (se Panikångest).

Farmaka: svettning m.m. (biverkningar från läkemedel som kolinergika, SSRI-preparat, opioidpreparat inkl tramadol m.fl.).

Åksjuka: svettning, illamående, kräkningar etc i samband med båt-, bil-, flyg- och tågresor (se Åksjuka, Rörelsesjuka. Sjösjuka).

Övervikt: svettning (övervikt är sällan orsak till svettningen men försämrande faktor), metabola syndromet, artros etc.

Hypoglykemi: svettning, tremor, yrsel, illamående, palpitationer, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nervositet, hungerkänsla, parestesier, talsvårigheter. Ev. insulinom (se Insulinkoma. Hypoglykemi).

Hypertyreos: svettning, ökad värmekänsla, viktminskning, hjärtklappning, andfåddhet, oro, irritabilitet, aggressivitet, depression, tremor, trötthet, diarré, ögonsymtom (se Hypertyreos. Tyreotoxikos. Tyreotoxisk kris).

Diabetes; svettning pga polyneuropati eller hypoglykemi.

Akromegali: svettning, ökad värmekänsla, värk i rygg/leder, svullnadskänsla, snarkningar, huvudvärk, grov/hes röst, stor hals, glest mellan tänderna, tjocka fingrar, ev. diabetes.

Hypogonadism: svettning (jmf. menopaus hos kvinna), nedsatt libido, nedsatt potens, fördröjd ejakulation, infertilitet, trötthet, depression, irritabilitet, sömnstörningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, led-/muskelvärk, bukfetma, benskörhet, höjt blodtryck (se Hypogonadism hos män).

Feokromocytom: ”p-sjukan”(= perspiration, palpitation, pain, pallor, pressure, paroxysms).

Parkinsons sjukdom: svettning, ortostatism, nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, demens, hypokinesi, rigiditet, vilotremor (se Parkinsons sjukdom).

Epilepsi: svettning, blodtrycks/pulsstegring, tonisk-/kloniska anfall (Grand Mal).

Carcinoidsyndrom: svettning, flush, diarré, hjärtsvikt, astma.

Alkoholabstinens: svettning, rastlöshet, motorisk oro, plockighet, ångest, tremor, takykardi, kramper, hallucinationer (se Alkoholabstinens).

Missbruk: (bensodiazepiner/kodein): svettning, ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, muskelvärk, ljus/ljudöverkänslighet, dubbelseende, rinnande känslor över kroppen etc.

Missbruk (centralstimulantia): svettning, vidgade pupiller, förhöjd kroppstemperatur, muntorrhet, snabb/oregelbunden puls, kramper, epileptiska anfall, stereotypa beteenden, rastlöshet (se Skadligt bruk/Beroende-Läkemedel/Centralstimulantia).

Insektstick (och fjärsingstick): svettning, huvudvärk, frossa, illamående, lokal skada med smärta.

Infektioner: svettning, temperaturstegring, varm hud, snabb puls, frossa, lågt blodsocker, specifika organmanifestationer. TBC: (ofta nattsvett). STD/HIV: svettning (nattlig), avmagring, trötthet, ev. tidigare mononukleosliknande sjukdom, candidastomatit, bältros, seborroisk dermatit, hårig leukoplaki (se HIV. AIDS). Malaria

Temporalisarterit: svettning (nattlig), trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktnedgång, influensaliknande bild, huvudvärk, tuggsmärta, synpåverkan (se Temporalisarterit).

Hjärtinfarkt: svettning, ångest, andfåddhet, illamående, matthet, allmän sjukdomskänsla, svaghet, svimning, retrosternal bröstsmärta (ofta med utstrålning mot hals, käke, armar, ev. buksmärtor se Hjärtinfarkt).

Regional hyperhidros; kompensatorisk hyperhidros – ofta huvud/bål – p.g.a. regional nedsatt sudomotorfunktion efter stroke, nervlesion eller polyneuropati (diabetes).

Svimning: svettning, hjärtklappning, obskurationsfenomen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet (ev. med kloniska ryckningar/urinavgång), kort postiktalitet (se Synkope. Svimning).

Kronisk lymfatisk/myeloisk leukemi: KLL/KML/malignt lymfom: (ffa nattlig svettning, trötthet, matleda, anemi, viktnedgång, dyspne, fyllnadskänsla i buken, palpabla lymfkörtlar – se KLL/KML/Malignt lymfom).

Lungcancer: svettning, hosta, andnöd, bröstsmärtor, pip i bröstet, hemoptys, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svaghetskänsla, feber, tromboembolier etc. (se Lungcancer).

Psykiatri: panikångest, generell ångest. Psykosocial fobi är sällan orsak till generell besvärande svettning men svettningen kan temporärt uppstå vid aktivering av sympatikus som vid panikattack.

Differentialdiagnos

Lokaliserad hyperhidros; främst primär lokaliserad hyperhidros (R61.0) med symtom från handflator, fotsulor, axiller, ljumskar och/eller ansikte, men även fokala hyperhidroser såsom Freys syndrom etc. Ospecificerad hyperhidros; (R61.9) med främst överdriven eller nattlig svettning där ingen specifik orsak kan påvisas.

Utredning

Ofta är orsakerna till generaliserad svettning relativt lätta att identifiera på basen av anamnesen (ålder, kön, svettningarnas duration, aktuella ledsagande symtom inkl omständigheter, tidigare sjukhistoria, mediciner, hereditet) och den fysikaliska undersökningen. Regional- eller asymmetrisk svettning liksom kort anamnes är särskild anledning för utredning.

Övergripande generell provgenomgång kan vara SR, CRP, blodstatus, lever- och tyreoideaprover, rtg pulm, vikt. Specifika laboratorieanalyser på klinisk misstanke (kort anamnes mm); t.ex. p-glukos, Hb, CRP, SR, P-TSH, LPK, diff, s-GH, s-testosteron, u/p-katekolaminer, P-takykininer/u-5HIAA, s-CDT, PEth, s-antiHIV, P-troponin, IGF 1 (akromegali) etc. Vid oklar diffus svettning av längre duration kan det vara av värde att göra en mera utvidgad utredning om anamnes (se ovan) och/eller status (se respektive avsnitt i PM) och/eller om laboratorieanalyser (se respektive avsnitt i PM) avviker.

Behandling

Alltid kausal (se respektive avsnitt i PM); systemisk antikolinerg behandling är ibland teoretiskt intressant men behäftat med risk för biverkningar som tyvärr ofta överväger vinsterna vid behandling. För övrigt i görligaste mån symtomatisk behandling.

Vid terapiresistenta symtom ev kognitiv terapi; dvs. att lära sig hantera/leva med symtomen.

Enligt egen erfarenhet: Om tecken till infektion saknas och inga läkemedelsbiverkningar misstänks brukar merparten av de generaliserade svettningarnas etiologi kunna härledas från sfären övergångsbesvär/ämnesomsättning/ångest inom ett allmänmedicinskt klientel. (Dr Isak Lindstedt, Trollhättan).

Fördjupning

Läkartidningen nr 47, 2011.