Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Hyperhidros, generaliserad. Svettning, generaliserad. Generell svettning.

ICD-10: R61.1

Se även avsnittet ”Hyperhidros, lokal” i detta kapitel.

Definition

Svettning från större delen av kroppen.

Orsak

Svettning är avgörande i kroppens temperaturreglering. Överfunktion av primär typ (är vanligast, hereditär bakgrund) eller sekundär typ med specifika orsaker enl. nedan (endokrina-/metabola sjukdomar som diabetes, hypertyreos, hypoglykemi, akromegali, feokromocytom, carcinoid, hypogonadism), kardiovaskulära-, respiratoriska-, neurologiska sjukdomar, tumörer, infektioner, droger, farmaka m.fl.). Utlösande moment är värme, ansträngning, stress.

Nattliga svettningar är associerade med infektion (TBC m.fl.), malignitet (lymfom, KLL/KML, myelofibros m.fl.), menopaus, endokrin sjukdom (feokromocytom, carcinoid, hypertyreos m.fl.). Nattsvettning även vanligt utan patologi.

Symtom: Primär hyperhidros visar tidig debut, lång anamnes, hereditet, bilateral, symmetrisk, lokaliserad svettning. Ej nattsvett. Sekundär hyperhidros visar kort anamnes och ofta symtom på annan sjukdom. Regional eller asymmetrisk svettning.

Klimakteriebesvär: svettning såväl dag- som nattetid, blodvallningar, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, depression, ångest, sömnsvårigheter (se Klimakteriebesvär, Menopausbesvär). ”Postmenopausal hyperhidros”: Debut efter 50 års ålder, övriga klimakteriebesvär saknas, östrogentillskott verkningslöst. KOL. Hjärtsvikt. Panikångest: svettning, palpitationer/obehag i bröstet, darrning, svårighet att andas, illamående, yrsel, parestesier, depersonalisation, dödsångest (se Panikattack, Panikångest). Farmaka: svettning m.m. (biverkningar från läkemedel som kolinergika, SSRI-preparat, opioidpreparat inkl tramadol m.fl.). Åksjuka: svettning, illamående, kräkningar etc i samband med båt-, bil-, flyg- och tågresor (se Åksjuka, Rörelsesjuka. Sjösjuka). Övervikt: svettning (övervikt är sällan orsak till svettningen men försämrande faktor), metabola syndromet, artros etc. Hypoglykemi: svettning, tremor, yrsel, illamående, palpitationer, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nervositet, hungerkänsla, parestesier, talsvårigheter. Ev. insulinom (se Insulinkoma. Hypoglykemi). Hypertyreos: svettning, ökad värmekänsla, viktminskning, hjärtklappning, andfåddhet, oro, irritabilitet, aggressivitet, depression, tremor, trötthet, diarré, ögonsymtom (se Hypertyreos. Tyreotoxikos. Tyreotoxisk kris). Diabetes; svettning pga polyneuropati eller hypoglykemi. Akromegali: svettning, ökad värmekänsla, värk i rygg/leder, svullnadskänsla, snarkningar, huvudvärk, grov/hes röst, stor hals, glest mellan tänderna, tjocka fingrar, ev. diabetes. Hypogonadism: svettning (jmf. menopaus hos kvinna), nedsatt libido, nedsatt potens, fördröjd ejakulation, infertilitet, trötthet, depression, irritabilitet, sömnstörningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, led-/muskelvärk, bukfetma, benskörhet, höjt blodtryck (se Hypogonadism hos män). Feokromocytom: ”p-sjukan”(= perspiration, palpitation, pain, pallor, pressure, paroxysms). Parkinsons sjukdom: svettning, ortostatism, nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, demens, hypokinesi, rigiditet, vilotremor (se Parkinsons sjukdom/ Morbus Parkinson). Epilepsi: svettning, blodtrycks/pulsstegring, tonisk-/kloniska anfall (Grand Mal). Carcinoidsyndrom: svettning, flush, diarré, hjärtsvikt, astma. Alkoholabstinens: svettning, rastlöshet, motorisk oro, plockighet, ångest, tremor, takykardi, kramper, hallucinationer (se Alkoholabstinens och Delirium tremens). Missbruk: (bensodiazepiner/kodein): svettning, ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, muskelvärk, ljus/ljudöverkänslighet, dubbelseende, rinnande känslor över kroppen etc. Missbruk (centralstimulantia): svettning, vidgade pupiller, förhöjd kroppstemperatur, muntorrhet, snabb/oregelbunden puls, kramper, epileptiska anfall, stereotypa beteenden, rastlöshet (se Missbruk/BeroendeLäkemedel/Centralstimulantia). Insektstick (och fjärsingstick): svettning, huvudvärk, frossa, illamående, lokal skada med smärta. Infektioner: svettning, temperaturstegring, varm hud, snabb puls, frossa, lågt blodsocker, specifika organmanifestationer (se Feber hos vuxna/Feber hos äldre). TBC: (ofta nattsvett). STD/HIV: svettning (nattlig), avmagring, trötthet, ev. tidigare mononukleosliknande sjukdom, candidastomatit, bältros, seborroisk dermatit, hårig leukoplaki (se HIV. AIDS). Malaria Temporalisarterit: svettning (nattlig), trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktnedgång, influensaliknande bild, huvudvärk, tuggsmärta, synpåverkan (se Temporalisarterit). Hjärtinfarkt: svettning, ångest, andfåddhet, illamående, matthet, allmän sjukdomskänsla, svaghet, svimning, retrosternal bröstsmärta (ofta med utstrålning mot hals, käke, armar, ev. buksmärtor se Hjärtinfarkt). Regional hyperhidros; kompensatorisk hyperhidros – ofta huvud/bål – p.g.a. regional nedsatt sudomotorfunktion efter stroke, nervlesion eller polyneuropati (diabetes). Svimning: svettning, hjärtklappning, obskurationsfenomen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet (ev. med kloniska ryckningar/urinavgång), kort postiktalitet (se Synkope. Svimning). Kronisk lymfatisk/myeloisk leukemi: KLL/KML/malignt lymfom: (ffa nattlig svettning, trötthet, matleda, anemi, viktnedgång, dyspne, fyllnadskänsla i buken, palpabla lymfkörtlar – se KLL/KML/Malignt lymfom). Lungcancer: svettning, hosta, andnöd, bröstsmärtor, pip i bröstet, hemoptys, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svaghetskänsla, feber, tromboembolier etc. (se Lungcancer). Psykiatri: panikångest, generell ångest. Psykosocial fobi är sällan orsak till generell besvärande svettning men svettningen kan temporärt uppstå vid aktivering av sympatikus som vid panikattack.

Differentialdiagnos

Fokal hyperhidros; främst primär fokal hyperhidros (R61.0) med symtom från handflator, fotsulor, axiller, ljumskar och/eller ansikte, men även fokala hyperhidroser såsom Freys syndrom etc. Ospecificerad hyperhidros; (R61.9) med främst överdriven eller nattlig svettning där ingen specifik orsak kan påvisas.

Utredning

Ofta är orsakerna till generaliserad svettning relativt lätta att identifiera på basen av anamnesen (ålder, kön, svettningarnas duration, aktuella ledsagande symtom inkl omständigheter, tidigare sjukhistoria, mediciner, hereditet) och den fysikaliska undersökningen. Regional- eller asymmetrisk svettning liksom kort anamnes är särskild anledning för utredning.

Övergripande generell provgenomgång kan vara SR, CRP, blodstatus, lever- och tyreoideaprover, rtg pulm, vikt. Specifika laboratorieanalyser på klinisk misstanke (kort anamnes mm); t.ex. p-glukos, Hb, CRP, SR, P-TSH, LPK, diff, s-GH, s-testosteron, u/p-katekolaminer, P-takykininer/u-5HIAA, s-CDT, PEth, s-antiHIV, P-troponin, IGF 1 (akromegali) etc. Vid oklar diffus svettning av längre duration kan det vara av värde att göra en mera utvidgad utredning om anamnes (se ovan) och/eller status (se respektive avsnitt i PM) och/eller om laboratorieanalyser (se respektive avsnitt i PM) avviker.

Behandling

Alltid kausal (se respektive avsnitt i PM); systemisk antikolinerg behandling är ibland teoretiskt intressant men behäftat med risk för biverkningar som tyvärr ofta överväger vinsterna vid behandling. För övrigt i görligaste mån symtomatisk behandling.

Vid terapiresistenta symtom ev kognitiv terapi; dvs. att lära sig hantera/leva med symtomen.

Aktuella Mediciner

Antikolinergika: T Detrusitol. K Detrusitol SR. T/Depotkapsel Tolterodin.

 

Enligt egen erfarenhet: Om tecken till infektion saknas och inga läkemedelsbiverkningar misstänks brukar merparten av de generaliserade svettningarnas etiologi kunna härledas från sfären övergångsbesvär/ämnesomsättning/ångest inom ett allmänmedicinskt klientel. (Dr Isak Lindstedt, Trollhättan).

Fördjupning

Läkartidningen nr 47, 2011.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis