Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Barnets sjukdomar > Neuropsykiatriska tillstånd – ADHD/ADD/DCD.

Neuropsykiatriska tillstånd – ADHD/ADD/DCD.

ICD-10: F90 DSM IV: 314,00

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Funktionsstörning (alltså ingen sjukdom) med bristande förmåga att reglera uppmärksamhet/koncentration, aktivitetsnivå och impulsivitet efter de krav situationen ställer med hänsyn till barnets ålder.

Orsak

Hög ärftlighet. Prematuritet och perinatala komplikationer kan finnas med som orsak. Missbruk under graviditet. Forskning visar samband mellan ADHD och rökning under graviditeten, exponering för passiv rökning under småbarnsåren liksom exponering för bly i barndomen.

Symtom

Olika kombinationer av uppmärksamhetsstörning, dålig planerings-/organisationsförmåga, hyperaktivitet och impulsivitet. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) indelas enligt nedan allt efter grad av uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet: Om ingen hyperaktivitet benämns bilden som ADD (Attention Deficit Disorder). Om klara motoriska problem (grov- och/eller finmotoriska) är benämningen DCD (Developmental Coordination Disorder). ADHD + DCD motsvarar den tidigare benämningen DAMP. Problemen måste vara globala, dvs förekomma i flera olika miljöer t ex både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 7 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.

Flickor uppvisar ffa skolsvårigheter, är ofta underaktiva (risk att deras problem inte upptäcks), kan vara utstötta ut kamratgruppen. Mer ångest och depression än pojkar. ”Inre kaos”. Ofta stora sömnproblem. Sårbara för andra psykiatriska tillstånd, ex v depression.

Pojkar uppvisar ffa ”stökighet”.

Barn med uppvisad aggressivitet i förskoleåldern är påvisat prognostiskt ogynnsamma m h t kriminalitet och missbruk.

Att ha ADHD är som att leva i en mer intensiv värld. Alla sinnesintryck blir starkare.

ADHD har hög samsjuklighet med tillstånd som depression, ångest, tvångstankar/- handlingar, motoriska svårigheter, inlärningsstörningar, kognitiv funktionsnedsättning, tics, autismspektrumtillstånd, trotssyndrom och uppförandestörning.

ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall (enligt DSM-IV) uppvisa minst sex av symtomen: ofta ouppmärksam på detaljer (gör ofta slarvfel), har ofta svårt att behålla uppmärksamheten, verkar ofta ej lyssna på direkt tilltal, följer ofta inte givna instruktioner (beror ej på trots!), har svårt att planera och organisera, ogillar/undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet (läxor, skolarbete, bokläsning), tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (skolböcker, verktyg), är lättdistraherad, ofta glömsk i vardagslivet.

ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet skall (enligt DSM-IV) uppvisa minst sex av symtomen: ha svårt att vara stilla med händer eller fötter, lämnar ofta sin plats i t ex klassrummet, springer ofta omkring eller klänger/ klättrar mer än vad som är lämpligt, har svårt att leka lugnt och stilla, verkar ofta ”vara på språng”, pratar ofta överdrivet mycket, svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt, har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t ex kastar sig in i andras lekar).

ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan. Lindrig eller måttlig ADHD kan ”växa bort” eller få så lindriga symtom i vuxenlivet att livskvaliteten inte påverkas.

Differentialdiagnos

Bristande (skol)mognad (flesta ADHD- diagnoser drabbar barn födda tidigt på året!). Sämre förutsättningar hos individen för teoretisk utbildning än praktisk. Om symtomen bättre förklaras av annan psykisk sjukdom (t ex autism eller utvecklingsstörning) skall dessa vara huvuddiagnos. Ångestsjkd. Tourettes syndrom (se ”Tics” nedan). Såväl hypo- som hypertyreos förekommer hos skolbarn med bild av trötthet/passivitet resp. hyperaktivitet/”stökighet”. Samsjuklighet med ätstörningar/hetsätning.

Utredning

Svåra fall skall absolut ha en diagnos. Diagnosen är klinisk- remiss till skolläkare/skolpsykolog/ specialpedagog. Svåra fall eller de som inte svarat på insatta åtgärder remitteras vidare till neuropsykiatrisk kompetens: Neuropsykiatriskt team, Barn- och ungdomshabilitering eller BUP.

Det finns många intervju-/skattningsformulär för infångande av diagnosen men hur specifika och känsliga dessa är går fn inte att vetenskapligt bedöma.

Anamnes (ärftlighet, förhållanden under graviditet, perinatala förhållanden, sjukdomar under uppväxten, psykomotorisk utveckling, familjeförhållanden etc). Motoriskt-/neurologiskt status. Hjärtstatus, längd, vikt. Syn- och hörsel (kontroll av gjorda undersökningar inom barn- och skolhälsovård). Ev EEG vid frånvaroattacker mm. Ev MRI vid misstanke om CNS- sjkd eller hjärnskada.

Behandling/Omhändertagande: Teamarbete på primärvårdsnivå enligt ovan för att få en funktionsbeskrivning av barnet och kunna sätta in åtgärder. Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning. Tål stress dåligt. Ta reda på barnens specifika resurser/intressen/motivation. Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid. Råd och stöd via litteratur och föräldraförening, se nedan. Kognitiv terapi för föräldrar där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur att undvika frekventa konflikter.

Vissa individer svarar mycket bra på centralstimulerande medicinering (metylfenidat [=Concerta, Ritalin, Medikinet ] eller amfetamin). Som alternativ finns även icke- centralstimulerande preparat med specifik indikation ADHD hos barn och ungdomar (atomoxetin [Strattera]). De nämnda medicinerna hanteras via barn- och ungdomspsykiatrin. De förstnämnda godkända för barn och ungdomar och har vid korttidsbehandling (upp till 6 månader) visats minska många av de viktiga symtomen vid ADHD. Längre tids behandling inte vetenskapligt utvärderat. Betr vuxna med ADHD är medlen inte godkända- med undantag av Strattera om behandlingen påbörjats i barn-/ungdomsåren. Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med farmaka är visat ge positiva effekter utöver farmakaterapin. Många provar Omega-3 preparat (Eye-Q, hälsokost) och/eller regelbundet intag av fet fisk. Dock saknas vetenskapligt stöd för att rekommendera detta. Studier påvisar att träning av ”arbetsminnet” genom att spela instrument minskar symtomen.

Farmakoterapi är aldrig förstahandsbehandling.

Individer med ADHD har ett snabbaktiverat cerebralt belöningssystem- därför ökad risk för bl. a drogmissbruk. Uppmärksamhet från föräldrar m fl.

Föräldrar med barn med ADHD kan ansöka till Försäkringskassan om vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning för barn 16 år och äldre, kontaktdagar, assistensersättning samt bilstöd.

Fördjupning

www.svenskabupforeningen.se

www.blf.net

www.attention-riks (riksförbundet Attention, neuropsykiatriska funktionshinder).

Rapporter och misstanke finns om att vissa livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn; ex v färgämnen (läskedrycker!), cyklamat, bensoesyra (Läkartidningen nr 6 2008)

Behandling

Teamarbete på primärvårdsnivå enligt ovan för att få en funktionsbeskrivning av barnet och kunna sätta in åtgärder. Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning. Tål stress dåligt. Ta reda på barnens specifika resurser/intressen/motivation. Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid. Råd och stöd via litteratur och föräldraförening, se nedan. Kognitiv terapi för föräldrar där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur att undvika frekventa konflikter.

Vissa individer svarar mycket bra på centralstimulerande medicinering (metylfenidat [=Concerta, Ritalin, Medikinet ] eller amfetamin). Som alternativ finns även icke- centralstimulerande preparat med specifik indikation ADHD hos barn och ungdomar (atomoxetin [Strattera]). De nämnda medicinerna hanteras via barn- och ungdomspsykiatrin. De förstnämnda godkända för barn och ungdomar och har vid korttidsbehandling (upp till 6 månader) visats minska många av de viktiga symtomen vid ADHD. Längre tids behandling ej vetenskapligt utvärderat. Betr vuxna med ADHD är ej medlen godkända- med undantag av Strattera om behandlingen påbörjats i barn-/ungdomsåren. Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med farmaka är visat ge positiva effekter utöver farmakaterapin. Många prövar Omega-3 preparat (Eye-Q, hälsokost) och/eller regelbundet intag av fet fisk. Dock saknas vetenskapligt stöd för att rekommendera detta. Studier påvisar att träning av ”arbetsminnet” genom att spela instrument minskar symtomen.

Farmakoterapi är aldrig förstahandsbehandling.

Individer med ADHD har ett snabbaktiverat cerebralt belöningssystem- därför ökad risk för bl. a drogmissbruk. Uppmärksamhet från föräldrar m fl.!

Föräldrar med barn med ADHD kan ansöka till Försäkringskassan om vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning för barn 16 år och äldre, kontaktdagar, assistensersättning samt bilstöd.

 

Fördjupning: www.svenskabupforeningen.se

www.blf.net

www.attention-riks (riksförbundet Attention, neuropsykiatriska funktionshinder).

Rapporter och misstanke finns om att vissa livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn; ex v färgämnen (läskedrycker!!), cyklamat, bensoesyra (Läkartidningen nr 6 2008)

 

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ