Praktisk Medicin 2016 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Personlighetsstörningar hos vuxna.

Personlighetsstörningar hos vuxna.

ICD-10: F 69

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Se även avsnittet neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna i detta kapitel.

Definition

Symtom som funnits sedan adolescensen och gett ett konstant oflexibelt beteendemönster med sänkt funktionsnivå och ett signifikant lidande. Flytande gräns mellan personlighetsstörning och ”normal” personlighet. Kriterierna har växlat under åren. Prevalens 10-15 % i samhället – inom psykatrin 30-45 %.

Diagnosen ”Personlighetsstörning” får inte sättas på individ < 18 år. Gränsen satt för att personligheten skall hinna ”stabilisera sig”. Åldersgränsen ifrågasatt av många eftersom personligheten danas just under puberteten. Kriterierna för de olika personlighetsstörningarna tar ej hänsyn till kön och de naturliga variationerna/uttryckssätten för personligheten.

Nedanstående cluster av symtom famnas inte alla av begreppet Personlighetsstörning enligt DSM IV.

Orsak

Heriditet. Psykosocial belastning under uppväxten. Perinatala förlossningsskador med ischemi. Utlösande faktorer kan vara stress; ex v separationer. Psyk trauma.

Symtom

Personlighetsstörningar anses av tung tradition vara livslånga. Senare tids forskning har visat dels att detta ej behöver vara fallet, att 18- årsgränsen ej är given samt att personlighetsstörning med tiden kan övergå i andra, botbara, åkommor. De flesta individer med personlighetsstörning uppfyller kriterierna för flera typer av personlighetsstörningar. Symtombilden varierar starkt inom grupperna. Svårt att säga vad som är personlighetsdrag och vad som är personlighetsstörning.

Pat med neuropsykiatrisk funktionsstörning (se detta avsnitt) uppvisar en individ som inte fungerar fullt ut i samhället men inte heller ”passar in” i sedvanliga sjukdomsbilder/sjukdomsdiagnoser. Ibland ses frekventa byten av arbete och/eller partner. Ibland ses påtaglig social isolering. Ofta stressintolerans.

Pat med gränspsykotiskt beteende (paranoid-, schizotyp- schizoid personlighetsstörning) uppvisar misstänksamhet, blir lätt kränkt och kan älta oförrätter, är socialt tillbakadragna och saknar nära vänner, ofta ensamaktiviteter, ger brist på känslomässigt gensvar, ev excentriskt beteende med udda/vagt/metaforiskt uttryckssätt och besynnerliga idéer. Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom. Behandling med små doser neuroleptika kan fördröja/förhindra psykosutveckling. Schizoid personlighetsstörning kan övergå i schizofren psykos men kan också vara ett stabilt tillstånd i sig, är möjligen en autism-/aspergervariant.

Pat med utagerande beteende (borderline-, histrionisk-, narcissistisk-, antisocial personlighetsstörning) präglas av emotionellt, dramatiskt, utagerande, oberäkneligt, ”stökigt”, egocentriskt beteende med bristande empati.

Borderline personlighetsstörning Innebörden i begreppet har växlat påtagligt under senare decennier. Innebörden är nu upprepat självdestruktivt/självskadande beteende utan egentlig självmordsavsikt, ångest och depression med humörmässigt snabba växlingar, vredesutbrott, impulsivitet och instabilitet i relationer. Humörsvängningarna och vredesutbrotten uppträder ofta efter -objektivt sett- påtagligt mycket måttliga psyk traumata som ex v återbud till en träff, negativa kommentarer. Osäkerhet i självbilden med kritikkänslighet, affektlabilitet där känslor tar över logiken, kan bli ”kaos i huvudet” vid konflikter, dramatiserande och drar uppmärksamheten till sig, egocentricitet, återkommande insufficiensperioder.

Typiskt är att patienten ger behandlaren dåligt samvete för uppkomna situationen, att inte visa ånger trots att patienten upprepat ställer till det, att uppfatta omvärlden i svart-vitt utan nyanser.

Antisocial personlighetsstörning/Psykopati Uppvisar oförmåga att anpassa sig till lagar och normer trots förutsägbara konsekvenser, visar bristande respekt gentemot andra och dålig inlevelse i andras villkor, frekventa lögner för att själv gynnas, visar ej ånger eller skuld, klarar dåligt att stå ut med enformighet, är ofta impulsiv med svag impulskontroll och hamnar frekvent i bråk och konflikter, kan däremellan vara socialt polerad och trevlig. Slutar ofta med kriminalitet och missbruk.

Pat med rädslo-/undvikandebeteende (fobisk-, tvångsmässig-, osjälvständig personlighetsstörning) präglas av en bakomliggande ångest med social hämning, känsla av otillräcklighet, konflikträdsla, svårighet att fatta beslut, ordningssinne, detaljfokusering, småsnålhet, rutinbundenhet.

Pat med hypertymt temperament: Knappast personlighetsstörning utan mer personlighetsdrag präglat av ett ganska stabilt och kontinuerligt höjt stämningsläge. Personen är glad, översvallande, överoptimistisk. Varm, utåtriktad, pratsam, skämtsam, självsäker och ibland skrytsam, har litet sömnbehov, är energisk, engagerad och stimulisökande och är fylld av planer. Kan ha en bipolär sjukdom i botten.

Differentialdiagnos

Drogmissbruk (primärt eller sekundärt till personlighetsstörningen?). Cyklotymi (är behandlingsbar diff- diagnos till borderline). ADHD (behandlingsbar diff- diagnos till antisocial personlighetsstörning). Utmattningssyndrom. Mani/hypomani (diff- diagnos till hypertymt temperament). Schizofreni). Social fobi. Tvångsmässig personlighetsstörning hos vuxna (anses ibland vara en variant av Aspergers syndrom).

Utredning

Anamnes (heriditet? känd diagnos sedan ungdomen? sociala förhållanden? psyk trauma/stress?). Remiss för utredning till psykiatrisk klinik vid misstanke om odiagnosticerad personlighetsavvikelse. En diagnos är av stort värde för patienten själv liksom för samhället i övrigt!

Aktuella mediciner

SSRI 

Fluoxetin: T Fluoxetin.

Enligt egen erfarenhet: Fluoxetinets långa halveringstid kan ha fördel hos dessa patienter som ibland glömmer att ta läkemedlet samt att det ej är aptitstimulerande. (Dr P-A Abrahamsson, Borås).

”Borderline personlighetsstörning” kan i själva verket vara en variant av bipolär sjukdom (Cyklotymi) och behandlingsbar på samma sätt med stämningsstabiliserande litium. Individ med vuxen- ADHD har stor samsjuklighet med personlighetsstörningar. Behandling med centralstimulantia som Ritalina® minskar snabbt ADHD- symtomen liksom att personlighetsstörningarna avtar påtagligt under loppet av några år. Personlighetsstörning av antisocial-/psykopatityp är dock kontraindikation för sådan behandling. (Dr Martin Rosell).

Behandling

Allmänläkaren kan misstänka diagnosen när individen beter sig avvikande och/eller ej fungerar socialt betr familj, arbete etc. Diagnosen ställs via psykiatrin; helst efter teambedömning. Diagnosen får inte inbjuda till passiv hållning; personlighetsstörningar är (med dagens kunskap) visserligen ej botbara men patienten kan i många fall lära nya strategier för att modifiera beteendet så att det blir mindre deletärt för honom/henne. Farmakologiska strategier finns alltefter störningens art och hanteras via psykiater.

Betr histrionisk-, narcissistisk-, antisocial personlighetsstörning finns knappast någon behandling men diagnoserna kan vara aktuella i ärenden gällande förtidspension i de situationer individen ej fungerar socialt.

I mötet kan starka känslor utspelas i mottagningsrummet, hos såväl behandlaren som pat. Var tydlig och ”lagom” empatisk. Undvik all provokation; låt mötet sluta i en plan för uppföljning.

Inga läkemedel har indikationen personlighetsstörning. SSRI kan ha effekt på affektlabilitet och märkligt nog ökande effekt för varje halvår som behandlingen fortgår. Ges dock ej till pat med borderline eller annan instabil personlighetsstörning. Dosen bör vara som vid depressionsbehandling. Undvik all form av bensodiazepiner och opioider eller andra potentiellt beroendeframkallande preparat till individer med beteendestörning av utagerande art! Någon form av terapi under olika perioder- allt från stödsamtal till specialiserad behandling; ex v Dialektisk beteendeterapi (DBT). I tillspetsade lägen då ångestnivån och det inre kaoset hos pat är påtagligt kan det bli nödvändigt med (kortare) inläggningar på psykiatrisk klinik för skydd.

Arrangera i görligaste mån livets krav betr arbete etc så att individen ges förutsättningar att kunna fungera!

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ