Borrelia (Lyme´s sjukdom)

Författare

Granskare: 15 september, 2023

Orsak

Bakterieinfektion av spiroket från gruppen Borrelia spp överförd till människa av fästingar. Idag är det tre arter, B. burgdorferi, B. afzelii och B. garinii som står för borreliainfektionerna i Sverige. Behandlingen är densamma för alla sorter. Förekommer i hela landet men främst i södra och mellersta Sverige upp till Dalälven samt norrlandskusten. Primära infektioner framför allt april till december.

Ca.1 av 150 fästingbett överför borrelia, men bara 20 % av fästingarna bär på borrelia. Låg risk för infektion under första dygnet efter det att fästingen bitit sig fast. Ju längre tid man har fästingen desto högre risk för infektion. Genomgången infektion skyddar inte mot nytt insjuknande.

Symtom

Infektion med borrelia kan ge olika symtom och sjukdomsbild så som neuroborrelios, erytema chronicum men också artriter och fästingburen återfallsfeber (av b. miyamotoi). I ca 50% av borreliainfektioner utvecklas en rodnad ring runt de område där fästingen suttit, ett erytema migrans (EM). Obehandlat kommer ringen att växa till dess den lämnar kroppen. Efter ett par veckor kan detta utvecklas till neuroborrelios när infektionen sprids till nervsystemet. I många fall av neuroborrelios har man dock inte noterat eller hittar ett EM vid diagnos. Infektion kan självläka utan sequele.

Kort Sammanfattning av olika manifestationer:

Erytema migrans:

Sakta växande hudrodnad. Klinisk diagnos. Serologisk provtagning tillför inget. Behandlas, om ≥5 cm i diameter storlek, med PcV om inte allergi.

Neuroborrelios:

Perifer nervpåverkan med sensibilitetsstörning (ex. smärta; stickande, brännande, värst nattetid). Sensoriskt bortfall; (dermatomspecifikt) eller motoriskt bortfall (vanligast är perifer facialispares).

Central nervpåverkan (meningitsymtom) med långdragna subakuta besvär; intermittent huvudvärk, trötthet, dålig aptit, subfebrilitet m.m.

Rådgör med infektionsläkare. Diagnos via lumbalpunktion. Behandling med doxycyklin.

Artrit (fr.a. knäled), Lymfocytom (örsnibb eller bröstvårta vanligast), Kardit (sällsynt), Akrodermatit (blåröda växande hudförändringar på extremitets sträcksida/medialtfot) kan uppstå efter långvarig borreliainfektion.

Annons:

Lär dig mer

Mer om borrelia

Borreliainfektion orsakas av gruppen spirocheter som kallas Borrelia burgdorferi sensu lata. Sjukdomen sprids till människa via bett från fästingar av släktet Ixodes. Hos fästingen finns bakterien i GI-kanalen varifrån den kan spridas till människa när fästingen suger blod. Smittreservoaren är i första hans smågnagare och rådjur. Rådjur utgör en viktig födokälla för fästingen.

Borrelia är obligata parasiter vilket innebär att de inte klarar sig utan värddjur. De återfinns antingen i fästingar eller hos däggdjur och fåglar. De växer som bäst i koldiooxidrika miljöer som inuti däggdjur eller fåglar. Borrelianakterierna dör om de blir utsatta för temperaturer över 50°C i några minuter, blir uttorkade eller kommer i kontakt med vanliga desinfektionsmedel eller tvättmedel. De bildar inte sporer.

Inkubationstiden varierar beroende på symtom från några dygn till några månader. Borrelia kan infektera bland annat hud, leder och centrala nervsystemet.

I Sverige förekommer smittan främst i de södra och mellersta delarna och längs Östersjö- och Bottenhavskusten. Sjukdomen rapporteras mest i Europa och USA men förekommer sannolikt globalt.

Sjukdomen upptäcktes på 70-talet och har stadigt ökat i USA och Europa sedan dess.

Borreliabakterien producerar inte toxiner. De orsakar sjukdom då de migrerar genom vävnader, sprids via blod, fäster vid värdceller och undviker immunförsvaret.

Författare: