Laktosintolerans

Se även avsnitten Celiaki och Komjölksallergi i detta kapitel. 

Definition

Laktasbrist, oförmåga/nedsatt förmåga att bryta ner laktos/mjölksocker till glukos och galaktos.

Tillståndet definieras inte som sjukdom utan är en naturligt förekommande variation i laktasaktiviteten i vuxen ålder.

Orsak

Primär laktosintolerans vanligast (få länder förutom norra Europa där vuxna klarar av mjölk). I grunden tål alla laktos som nyfödda, vid primär laktosintolerans avtar laktasaktiviteten successivt från 2–3 års ålder, och är nedsatt resten av livet. Sekundär laktosintolerans är vanlig efter tarminfektion. Även vid t.ex. celiaki, gastroenterit, strålning, alkohol. Laktasaktiviten kan återhämtas om orsaken till den sekundära intoleransen tas bort. Laktosintoleransen på individnivå är en dosfråga.

Symtom

Uppkördhet med gaser, knipsmärtor och ofta diarré. Debut i alla åldrar.

Differentialdiagnoser

Celiaki, komjölksallergi, infektiösa och inflammatoriska tarmsjukdomar, IBS, dyspepsi, exokrin pankreasinsufficiens.

Utredning

Anamnes + symtomlindring vid laktosreduktion och återkommande besvär vid provokation är tillräckligt för att fastställa diagnosen. Uteslut celiaki.

Diagnosen kan verifieras med laktosbelastning (flack glukoskurva (alt. vätgasutandningstest) och subjektiva besvär). OBS utför inte laktosbelastning på diabetiker. Ev. prova laktosfattig kost och därefter provokation med 3 dl mjölk (förbättring resp. försämring).

Primär/ärftlig laktosintolerans kan fångas in via genotypning av patient-DNA, baserad på PCR-teknik. (Prov i helblod, B-Laktostolerans DNA-diagnostik begär ”DNA-MCM6-genotyp” eller ”Adult hypolaktasi-genotypning”). Man kan med detta test se om hereditet för laktosintolerans föreligger men inte om förvärvad intolerans finns. Testet kan ev användas som komplement till reduktion- provokation. Testet är utvärderat för pat med nordeuropeiskt ursprung. Även möjligt med andningstest och tunntarmsbiopsi.

Självtest för laktosintolerans finns att köpa på Apoteket.

Vid komjölksallergi görs pricktest eller RAST. Inte alltid entydig bild labmässigt, varför diagnosen är klinisk och även här baseras på elimination/provokation.

Behandling

Kostföreskrifter, laktosfattig/laktosfri kost. Om inte förbättring tänk på differentialdiagnoserna.

I första hand undviks de stora källorna som mjölk, fil och glass. Den mängd laktos man tål är individuell, men vanligen tolereras 3-5 g laktos/dag (ca 1 dl mjölk). Det innebär att vanlig yoghurt och smör tolereras väl. All hårdost är laktosfri (enligt Livsmedelverket) och kan ätas som vanligt. Laktosintag i samband med måltid/annan föda samt utspritt under dagen brukar minska symtomen. Den lilla mängd laktos som finns i vissa läkemedel saknar klinisk betydelse; det är ytterst få som inte klarar liten mängd laktos. Låglaktosprodukter finns och rekommenderat att använda de som är berikade med kalcium och D-vitamin. Ej nödvändigt att behandla hela familjen med laktosfritt då det kan maskera andra sjukdomstillstånd t ex IBS. Om ej förbättring av symtom med laktosfri kost bör vidare utredning göras. Primärt med tanke på att laktos är en FODMAP som kan ge symtom hos den med IBS.

Ev. laktas som finns i beredningar som Laktacin, Lactrase. Receptfritt – kan förskrivas på livsmedelsanvisning till barn under 16 år och tas vid måltid innehållande laktos. ( www.socialstyrelsen.se HSLF-FS 2016:84, bilaga 1 om förskrivning av vissa livsmedel.)

Aktuella mediciner

Icke läkemedelsklassade preparat

Receptfri medicinteknisk produkt: K LaktasDuo