Proteinuri, albuminuri

Sammanfattning

Albuminuri/proteinuri innebär ökad utsöndring av albumin eller protein i urin och kan vara tillfällig eller tecken på njursjukdom eller systemsjukdom. Tillståndet är ofta asymtomatiskt men kan ge skummande urin eller ödem vid nefrotiskt syndrom. Diagnos kräver upprepade prover och klassificeras i A1–A3. Utredning omfattar anamnes, status, urin- och blodprover samt ultraljud. Behandlingen riktas mot grundorsaken och syftar till att minska proteinläckage och kardiovaskulär risk.

Definition

Se även kapitlet Endokrinologi, avsnittet ”Diabetes typ 2 och sekundär diabetesuppföljning”, njursvikt, akut, njurfunktionsmätning, hematuri, i detta kapitel.

Normal albuminutsöndring: <20 mg/l, eller <30 mg/dygn. Måttlig albuminuri: 30–300 mg/l. Kraftig albuminuri/ proteinuri: >300mg/24 timmar. Vid nefrotiskt syndrom >3 g/24 tim.

Diagnosen måttlig eller kraftig albuminuri (proteinuri) ställs efter två av tre positiva prover inom 2–6 månader.

Orsak

Tillfällig proteinuri ses vid urinvägsinfektion, feber, ortostatism, hjärtsvikt och uttalad fysisk ansträngning.

Långa och smala tonåringar kan normalt ha ortostatisk proteinuri.

Njursjukdom: glomerulonefrit, vaskulit, cystnjure, ischemi, interstitiell nefrit, intoxikationer (svamp, etylenglykol, läkemedel eller endogena myoglobin, lätta kedjor, hyperkalcemi) orsakar ffa tubulär proteinuri.

Andra sjukdomar: hypertoni, ateroskleros, diabetesnefropati, njurartärstenos, infektion, malignitet, myelom, amyloidos, avflödeshinder.

Symtom

Asymtomatisk, ev. skummande urin. Symptom på underliggande sjukdom kan dominera. Vid nefrotiskt syndrom: generellt ödem, trötthet, minskad urinmängd, viktuppgång.

Utredning

Anamnes

Hereditet, andra sjukdomar, läkemedel, svullnad, feber, sjukdomskänsla.

Status

Brett status inkluderande buk, blodtryck, hud, ödem.

Laboratorieutredning

Urinsticka, urinsediment och U-albumin/kreatinin-kvot, ev. ytterligare U-proteiner (analys av IgG, albumin, protein HC för att skilja på glomerulär/tubulär skada), U-Proteinfraktion (lätta kedjor, s k Bence-Jones proteinuri).

För att utreda ortostatisk proteinuri lämnas morgonprov av urin omedelbart när man ställer sig upp på morgonen och ev 12-timmars dagurin/12-timmars natturin.

Blodstatus, CRP, SR, P-kreatinin, P-cystatin-C, elektrolytstatus, P-glukos, blodfetter, S-albumin, eGFR beräknas från P-kreatinin eller P-cystatin-C.

Ultraljud njurar.

Ytterligare utredning görs beroende på underliggande sjukdom i samarbete med organspecialist. 

Behandling

Minska proteinläckaget med ACE-hämmare/angiotensinreceptorblockerare. Vid proteinuri <1g/dygn är målblodtryck 130/80 och vid >1g/dygn bör blodtrycket vara högst 125/75. Behandla samtidig hyperlipidemi.

Akut remiss till njurmedicin vid kombinationen proteinuri, hematuri, kreatininstegring, och/eller feber, hudutslag, ödem, viktuppgång.

Remiss till hematolog vid misstanke om myelom.

Remiss till diabetolog vid diabetes och njurskada. Patienten sköts lämpligen av allmänläkare, diabetolog och njurmedicin i samarbete.

Riktad terapi mot grundorsak.

Fördjupning

Njurmedicin, 5:e upplagan. Diagnostik av njursjukdom

CKD Evaluation and Management – KDIGO

www.njurmed.se