Venös insufficiens

Definition

Venös insufficiens uppstår vanligen i benen och det är dessa besvär som behandlas i denna översikt. Venerna i benen är organiserade i ett ytligt system och ett djupt. Det djupa vensystemet går parallellt med artärerna. Det ytliga och det djupa systemet binds ihop av s.k. ”perforant-vener”. Varicer är det vanligaste symtomet på venös insufficiens och finns hos ca 30–40 procent av Sveriges befolkning. Pigmentförändringar eller venösa bensår, ses hos ca 5 procent av befolkningen.

Orsak

Patofysiologin består i ett ökat tryck i perifera vener, orsakat av en eller flera av följande:

• Dålig muskelpump i underben, trasiga venklaffar p.g.a. tidigare blodpropp eller varicer – vilket orsakar reflux
• Obstruktion p.g.a. genomgången DVT eller
• Bålfetma (kompression av djupa buk- och bäckenvener)

Riskfaktorer

• Hereditet
• Hög ålder
• Obesitas
• Stående arbete
• Tidigare DVT eller tromboflebit
• Immobilitet
• Graviditet (ökad risk med ökad paritet)

Symtom

Vanliga symtom på venös insufficiens är tyngdkänsla, svullnad, klåda, värk, nattliga kramper, myrkrypningar och stickningar. Det ökade ventrycket kan även leda till varicer, ödem, hudförändringar eller bensår (se avsnittet Venösa bensår). Klassificering återfinns nedan. Då symtomen ofta kan vara ospecifika är det viktigt att utesluta andra orsaker. Om symtomen beror på venös sjukdom blir de ofta försämrade i stående position samt förvärras under dagen. De lindras av högläge och kompressionsstrumpor.

Varicer: Blödande varicer kan vara livshotande och även en liten ven på foten kan ha ett högt tryck.

Klassificering av symtom

Venös insufficiens indelas ofta enligt CEAP-klassifikationen (Clinical-Etiological-Anatomical-Pathological) där C-delen står för klinisk allvarlighetsgrad. Det är dock viktigt att inte enbart CEAP-graden styr prioritering inför behandling.

C0 – Inga synliga eller palpabla tecken på venös sjukdom
C1 – Telangiektasier eller retikulära vener
C2 – Varicer
C3 – Ödem
C4 – Förändringar i hud och subkutan vävnad sekundärt till venös insufficiens
C4a – pigmentering, eksem (se avsnittet Venöst eksem i detta kapitel)
C4b – lipodermatoskleros, atrophie blanche
C4c – corona phlebectatica, solfjäderformade intradermala småvener vid mediala och laterala malleolen
C5 – Läkt venöst bensår
C6 – Aktivt venöst bensår
C6r – Aktivt venöst bensår, recidiv

Differentialdiagnoser

• Hjärtsvikt
• Hypoalbuminemi
• Lymfödem
• Hyperpigmentering av andra orsaker
• Arteriella sår/blandsår (venöst+arteriellt)
• Höft- och knäledsartros
• Ischias
• Polyneuropati
• Restless legs (Willis-Ekboms sjukdom)

Utredning

• Kontrollera perifera pulsar i fötterna
• Vid bensår eller svåra besvär – mät även ankelbrachialindex (ABI) – normalvärde 0.9-1.4
• Ven-duplex – utförs i samband med nybesök på enheter som behandlar venös insufficiens. Kan beställas i primärvård vid oklara fall såsom bensvullnad utan varicer. Se lokala rutiner angående remissförfarande.
• Vid inkonklusiv ven-duplex: överväg DT, MR eller flebografi.

Behandling

Livsstilsåtgärder

• Kompressionsstrumpor (ev. lindning vid bensår) – basen i behandling av venös insufficiens – lindrar symtomen, minskar ödem, bromsar utveckling av hudförändringar, samt förebygger och underlättar läkning av bensår.
• Regelbunden fysisk aktivitet
• Viktnedgång vid kraftig övervikt
• Förhindra/åtgärda malnutrition vid förekomst av bensår
• Rökstopp samt minska ev. överkonsumtion av alkohol – förbättrar sårläkning och minskar risken för postoperativa komplikationer

Indikation för kärlkirurgisk behandling

Verifierad ytlig venös insufficiens samt något av följande:

• Venösa bensår
• Hudförändringar
• Symtom som leder till nedsatt arbetsförmåga och livskvalitet

ELLER
Tidigare blödning från varicer

Vid besvär med venös insufficiens, men där patienten inte uppfyller kriterierna för kärlkirurgisk behandling enligt ovan, kan patienten välja att själva bekosta behandlingen utanför statligt finansierad vård.

Vid kärlkirurgisk behandling individanpassas behandlingen för att uppnå bästa resultat med lägst komplikationsrisk.

Metoder som används i Sverige i dagsläget är:
Endovenös laserbehandling (EVL), radiofrekvensbehandling (RF), kirurgi, mechano-chemical ablation (MOCA), sklerosering

Graviditet

Graviditet ökar risken för venös insufficiens, vilken är delvis reversibel. Behandlingen under graviditet består i användande av kompressionsstrumpor.
Man ska vänta minst 6 månader efter partus innan kirurgisk behandling övervägs.

Fördjupning

Vårdprogram för Venös sjukdom i benen

Vårdprogram för svårläkta sår

Patientinformation: www.doktorn.com

Aktuella mediciner

Receptfritt: Solvenix (Depotkapsel)