Se även avsnittet Psoriasisartrit och Spondylartriter i detta kapitel.
Definition
Kronisk inflammatorisk reumatisk sjukdom som främst engagerar SI-leder, kotpelare samt costovertebralleder. Kan även engagera perifera leder. Axial spondylartrit (Ankyloserande spondylit och icke radiografisk axial spondylartrit) ingår i gruppen Spondylartriter som innebär inflammatorisk ledsjukdom som engagerar ryggen. Andra spondylartriter är psoriasisartrit, reaktiva artrit och IBD associerad artrit som förekommer vid ulcerös kolit, morbus Crohn. Ibland även vid samtidig ledgångsreumatism hos barn.
Orsak
Okänd. Hereditär faktor. Över 90 % av axial spondylartrit tillhör HLAB-27-vävnadstyp – vilket dock 10 % av befolkningen i Sverige också har utan reumatiska besvär. Det krävs ytterligare någon, idag okänd, faktor för sjukdomsdebut – ev. miljöfaktorer. Insjuknande/debut vanligast kring 20 – i regel före 40 års ålder. Män drabbas i högre grad av sjukdomen än kvinnor.
Symtom
Diffus värk och stelhet, smygande debut, smärta särskilt under efternatten. Värken ökar sakta och ger en inskränkt rörlighet. Börjar i regel kring ländryggen/glutealregion, sprider sig upp efter bröstrygg och nacke. Morgonstelhet, försämring efter vilopauser. Värken lindras i regel av aktivitet. Även övriga leder i kroppen kan engageras, vilket kan vara debutsymtom (framförallt höft- och knäleder, även sternokostala leder, mellan manubrium och corpus sterni, sternoklavikulära leder). Värk i ligamentfästen (entesopatier, fr.a. plantarfascit och/eller akillestendinit). Sidoväxling med inslag av huggande smärtor över sakroiliakaregionen. Daktylit. Allmänsymtom med viktminskning och trötthet.
Misstänkt axial spondylit är pat. < 40 år som vaknar frampå morgontimmarna med värk > 3 mån. och påtaglig stelhet i ryggen där symtomen förbättras under aktivitet. Främre uveit/irit – ca 15 gånger vanligare än hos normalpopulationen, samt att 40% av patienter med idipatiskt akut främre uveit/irit har en bakomliggande odiagnostiserad spondylartrit, inflammatorisk tarmsjukdom psoriasis är ofta sammankopplade med axial spondylartrit, vilka man också ta hänsyn till.
Status
Nedsatt rörlighet i rygg, bröstkorg, ofta öm över sakroiliakalederna. Ibland perifera ledengagemang, t.ex. artriter runt bröstbenet. Minskad sidorörlighet i övergång bröst-ländrygg är ett tidigt tecken. Ibland jämnsvullet finger eller tå (daktylit).
Differentialdiagnos
Andra spondylartriter (psoriasisartrit, reaktiv artrit, artrit vid inflammatorisk tarmsjukdom), lumbago, rygginsufficiens, spondylos.
Utredning
Nydebuterad sjukdom bör bedömas av reumatolog.
För bedömning utav rörligheten på standardiserat sätt finns schabloner (bra att ha hjälp av en sjukgymnast). Följ rörlighet i bröstkorgen vid inspiration (omkretsen i höjd med fjärde revbensinterstitiet ökar normalt minst 4 cm). Mät rörlighet mellan spinalutskottet på L4 och en punkt 10 cm kranialt om detta (Schobers test) vid upprättstående resp. framåtböjning. Ökar normalt ca 10 cm, men hos patienter med axSpA endast någon cm. Röntgen: slätröntgen av ländrygg det kan ta år innan de röntgenologiska förändringarna visar sig). MR (eller CT) av sakroiliakaleder och ländrygg med frågeställning spondylit-sakroilit. MR/(CT) kan visa tidiga förändringar i sakroiliakaleder. MR kan till skillnad från CT visa inflammatoriska förändringar i rygg och SI-leder.
Efter ett antal år ombildas kotorna till att bli mer fyrkantiga och bilden påminner alltmer om bambu. Den kliniska bilden, hereditet jämte röntgenologiska bedömningarna ger diagnosen. Ev. anamnes/tecken på irit, tarminfektioner, psoriasis? (associerade med Axial spondylartrit.
Lab: Hb, SR, CRP, Lpk, TPK (parametrarna för att bedöma graden av inflammation). HLAB-27 provtagning är inte nödvändigt inom primärvården (positiv hos 90 % av patienter med Axial spondylartrit och 10 % av befolkningen). I grunden en klinisk diagnos.
Diagnosen axial spondylartrit enligt Assesmant of Spondylarthritis Society (ASAS) klassificering.
Pat. > 3 månaders ryggsmärta (annan orsak utesluten) och debut < 45 års ålder och:
– Sakroiliit vid slätröntgen eller MR och minst ett kännetecken enligt nedan.
– HLA-B27 positiv och minst 2 kännetecken
Kännetecken: inflammatorisk ryggsmärta, artrit, entesit (häl), uveit, daktylit, psoriasis, Crohns sjukdom/ulcerös kolit, effekt av NSAID, ärftlighet för SpA, förhöjt CRP.
Behandling
Specifik behandling finns ej.
Grunden i behandlingen är regelbunden och livslång fysisk aktivitet/träning. Detta för att upprätthålla rörlighet och minska smärta. Träningsprogram via fysioterapeut och helst i anpassade grupper. Ergonomisk rådgivning.
Farmakologiskt gäller i första hand NSAID preparat, ev. i kombination med paracetamol. Vid terapisvikt eller vid engagemang av perifera leder remiss till reumatolog.
Alla pat. som inte får tillfredsställande svar på fysioterapeutisk behandling och NSAIDremitteras till reumatolog för säker diagnos och att ta ställning till insättning ev. insättning av biologiska läkemedel.
Behandla associerade sjukdomar enligt ovan. I många fall förekommer hjärt- och lungpåverkan varför rökstopp rekommenderas och hjärt-lungstatus följs inkl. riskfaktorer.
Fördjupning
FYSS, www.fyss.se
Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, apr 2020.
www.socialstyrelsen.se, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-4-6743.pdf
Svensk reumatologisk förening, www.svenskreumatologi.se, SRFS-riktlinjer
Patientförening: Reumatikerförbundet, tfn: 08-505 805 00.
Aktuella Mediciner
Analgetika
NSAID: T Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis retard.
Cox2-hämmare: etoricoxib: T Arcoxia, celecoxib: T Celebra.
Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.
Steroider
Inj Depo-Medrol. Inj. Lederspan.
T Prednisolon.
DMARD
Sulfasalazin: T Salazopyrin.
leflunomid (Arava),
metotrexat,
ciklosporin (Sandimmun)
Biologiska läkemedel
TNFa-hämmare: adalimumab: Inj Humira (eller biosimilar), certolizumabpegol: Inj Cimzia, etanercept: Inj Enbrel (eller biosimilar), golimumab: Inj Simponi, infliximab: Inf Remicade (eller biosimilar)
IL-17 hämmare: sekukinumab: Inj Cosentyx, ixekinumab: Inj Taltz
För dig som patient
Läs mer om Morbus Bechterew. Pelvospondylit. Ankyloserande spondylit. Spondartrit. Axial spondylartrit. SpA. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)