Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Ångest. Oro. Generell ångestsjukdom. Generaliserat ångestsyndrom. GAD.

Ångest. Oro. Generell ångestsjukdom. Generaliserat ångestsyndrom. GAD.

ICD-10: F41 DSM IV: 300.02

Nedanstående avsnitt beskriver Generaliserat Ångestsyndrom (GAD). För de övriga ångestsymtomen v g se avsnitten Depression, Fobier, Krisreaktion, Panikångest, Tvångssyndrom, Akut stressyndrom, Posttraumatiskt stressyndrom och Konfusion i detta kapitel. Se också Oro hos äldre i kapitlet Geriatriska sjukdomar.

Kort Sammanfattning av avsnittet:

*

Orsak

Primär sjkd. Depression. Läkemedel/droger.

*

Symtom

Överdriven oro/ängslighet. Muskelspänning, hjärtklappning, yrsel mm.

*

Behandling

I första hand Kognitiv beteendeterapi ev kombinerat med SSRI-/SNRI preparat alt pregabalin. Bensodiazepin vb under kort tid, alt hydroxizin. β- blockerare vb vid sympatikoton bild.

Definition

Överdriven oro/ängslan, obefogad med hänsyn till den aktuella situationen. Ångesten ej begränsad till en specifik situation.

Orsak

Kan vara symtom på underliggande depression. Ibland följd av missbruk (alkohol, narkotika, mm), långvarigt stresstillstånd, traumatiska livshändelser. Miljöfaktorer ca 75 %. Ibland primär sjukdom; hereditärt inslag ca 25 %. Sjukdomen kan börja tidigt i livet- även före puberteten.

Generellt gäller att allt vi upplever får ett fysiskt/fysiologiskt motsvarande korrelat- mer hos vissa och mindre hos andra.

Symtom

Överdriven ängslan. Ångest har såväl kognitiv, somatisk, känslomässig som beteendemässig komponent: ”Stort svart sugande hål i magen”. Rädsla vars orsak man inte kan sätta fingret på. En känsla av konstant alarmtillstånd.

Ångestsymtom är vanliga i primärvården och yttrar sig ofta i form av somatiska yttringar som magbesvär, muskelspänningar (går ej att verifiera via EMG), yrsel, huvudvärk etc. Obefogad oro för saker som skulle kunna hända (”framtidspanik”), ”oroar mig för allt”, stegrad aktivitet i sympatikotona nervsystemet (t ex hjärtklappning, muntorrhet, yrsel, rodnad, tremor- sympatikusaktiviteten minskar ej under natten hos ångestdrabbad). Primär ångestsjukdom är kronisk med påtagliga variationer i intensitet. Förvärras ofta vid stressade händelser. Ofta mycket varaktiga/livslånga besvär. Patienten försöker undvika utlösande situationer.

Ångest visar samsjuklighet med höjt sockerläge inkl diabetes, depression, missbruk, astma liksom är riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke.

Ångest hos barn visar mkt somatiska symtom; svettningar, orolig mage, muskelspänningar, störd sömn. Oro över egna prestationer, över egen o andras hälsa.

Utöver symtomen som hör till en panikattack (se detta avsnitt) kan följande ingå:

1. Muskelspänningar eller muskelvärk.

2. Rastlöshet och oförmåga att koppla av; en gnagande oro. Svårt att sitta still.

3. Otålighet, känsla att vara på helspänn och uppjagad.

4. Klumpkänsla i halsen eller sväljsvårigheter.

5. Överdriven reaktion på smärre överraskningar.

6. Koncentrationssvårigheter.

7. Ihållande irritabilitet.

8. Sömnsvårigheter.

Symtomen ska ha funnits i minst sex månader (enligt definition) men i praktiken finns där ett ofta livslångt ångestlidande. Symtomen får inte bero på annan psykisk sjukdom eller drogmissbruk. Personen ska vara över 18 års ålder.

Differentialdiagnoser: Realångest (där ångest/oro är befogad med hänsyn till situationen), normal blyghet, panikångest, depression, social fobi, personlighetsstörning, posttraumatiskt stressyndrom, cyklotymi, hypertyreos, hyperparatyreoidism, diabetes, missbruk (alkohol, tabletter [ex v kortison peroralt, β- stimulerare], narkotika), begynnande demens, feokromocytom, Wilsons sjukdom (parkinsonliknande symtom hos unga 5-35 år med höjda levervärden). Läkemedelsreaktioner på betastimulerare, vid utsättning av SSRI-preparat. Ångestliknande symtom som rastlöshet, otålighet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet kan ingå i andra sjukdomar som ADHD och autistiska störningar (se avsnittet neuropsykiatriska funktionsstörningar). Ofta uppfyller patienten flera diagnoser samtidigt.

Utredning

Anamnes (alkohol?), somatiskt status, psykiskt status, neurologiskt status. Lab: ev Hb, P-glukos, Fritt T4, TSH, gamma- GT, CDT, PEth, S-K, S-Ca, S-kreatinin, S- ALP, S-HIAA, tU-VMA.

Behandling

Information om vad sjukdomen är; bl a att den är en stressreaktion som aldrig blir livshotande. Stressanering! Empatiskt lyssnande!

Kognitiv beteendeterapi har god effekt på lätta till måttliga ångesttillstånd och bör prövas först. Internetbaserad psykologisk behandling är ett bra alternativ.

När läkemedelsbehandling väljs gäller i första hand SSRI- eller preparat (har god och snabb effekt på ångest/ oro börja med låg dos). Inledningsvis och under kort period ofta en bensodiazepin- som snarast alltid har god effekt mot ångest- dock risk för beroende. Andrahandsmedel är SNRI alt klomipramin. Pregabalin är tredjehandsmedel men fungerar ofta bra; börja där med låg dos (25 mg i 3-4 dagar) och höjning stegvis med den dosen. Kan ges parallellt med antidepressiva. Betablockerare kan prövas på påtagligt sympatikotona individer. Buspiron har i praktiken ofta mycket svag/ingen effekt mot ångest (men bra effekt mot aggressivitet!).

Särskild försiktighet med bensodiazepiner till ”lågserotonerga” individer, dvs de med anamnes på bl a låg självkontroll, ”sensational seeking” och självcentrering. I dessa lägen är hydroxizin liksom alimemazin alternativ liksom då bensodiazepin inte bedöms lämpligt.

Vid bristande effekt av läkemedel fokuseras på compliance, huruvida alkohol-/annat missbruk föreligger liksom om där finns en personlighetsstörning. Vid fungerande farmakoterapi bör denna fortsätta under minst ett år (undantaget bensodiazepin). Råd om livsföring (regelbundenhet i livsföringen gällande bl a sömn, mat och motion) och undvikande av droger (koffein, alkohol, amfetamin, cannabis). Avslappningstekniker. Självskattningsformulär bra att använda för diagnos och uppföljning; t ex HAD (kan laddas ner från pfizermedica.se).

Egenbehandling: Motion/regelbunden fysisk aktivitet. Ångest och ”Dåligt Mående” kommer i många fall av livets realiteter; man vet om problemet. Somligt är åtgärdbart, annat är inte åtgärdbart. Av det formellt åtgärdbara är många ting i praktiken mycket svåra att ändra på – men genererar ångest eftersom man i sitt mer eller mindre uttalade missnöje stöter pannan blodig. I stället för att då ha ångest över dessa ting kan man mentalt föra över dem till ”Inte Åtgärdbart”. En sorgeprocess blir följden men kommer normalt att klinga ut och ångesten släpper. (ad modum dr Håkan Andersson, Skövde)

Att flytta fokus från sig själv till annan/andra personer ger ångestlindring. Den egna situationen med ouppfyllda behov, önskningar och egna otillräckligheter (utseende, karriär, prylar) kommer aldrig att uppfyllas utan gränserna och behoven kommer att ständigt att flyttas framåt. Producerar ångest och stress. Att då i stället fokusera på annan/andra/annat innebär seende och lust samt att – indirekt – man närmar sig egna målen! (ad modum dr Håkan Andersson, Skövde)

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Remissversion 2016 www.socialstyrelsen.se

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016. www. lakemedelsverket.se

www.svenskpsykiatri.se

Genomgången av läkemedel mot depression; 2008, www.tlv.se

SBU rapporter: www.sbu.se

* Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. 2014.

* Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression. 2007.

* Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. 2013.

* Transkraniell magnetstimulering vid depression. 2009.

* Behandling av depressionssjukdomar. 2004.

* Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med depressionssjukdomar.1999.

* Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. 2012.

* Internetbaserad psykologisk behandling vid ångest och förstämningssyndrom. 2013.

Genomgången av läkemedel mot depression; 2008, www.tlv.se

www.kunskapsguiden.se

Patientinformation: www.angestguiden.se

Aktuella mediciner

Antidepressiva 

Duloxetin: K Ariclaim. K Cymbalta.

Mirtazapin: T Mirtazapin.

SSRI 

Citalopram: T Citalopram.

Escitalopram: T Cipralex.

Sertralin: T Sertralin.

SNRI 

Venlafaxin: K/T Venlafaxin.

Bensodiazepiner 

Alprazolam: T Xanor Depot.

Diazepam: T Stesolid.

Oxazepam: T Oxascand.

Övriga ångestdämpande 

Alimemazin: T/Droppar Theralen.

Buspiron: T Buspiron.

Hydroxizin: T Atarax.

 Pregabalin: K Lyrica.

Enligt egen erfarenhet: Skriv inte ut lugnande medel till individ som önskar detta inför begravning. Riskerar att bl a ge minnesförlust för genomgångna ceremonin – kan påverka sorgearbetet. (Dr Medin, Göteborg).

Enligt egen erfarenhet: Ibland kan buspiron i hög dos fungera där man har tålamod att vänta ut ångestdämpande effekten. Fungerar just enkom på Generell Ångest. GAD är svårbehandlad hos personer med missbruksproblematik (Dr Martin Rosell, Göteborg).

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ