Gallsten
Se även avsnittet Pankreatit i detta kapitel.
Definition
Gallsten i gallblåsan är vanligt och förekommer hos ca 20% av alla vuxna med ökande individens vid stigande ålder. De allra flesta (80%) med känner inte av några symtom och får sannolikt aldrig några problem av sina gallstenar. Gallstenarna kan dock orsaka en rad olika problem med olika allvarlighetsgrad.
- Gallstensanfall innebär att gallblåsans utflöde blockeras av en gallsten, vilket orsakar kramp i gallblåseväggen och smärta.
- Kolecystit innebär samma blockering som ovan, vid kolecystit leder detta till en inflammation av gallblåsan.
- Koledokussten om stenen tar sig ut ur gallblåsan och hamnar i de djupa gallvägarna kan den fastna i ductus koledochus. Detta kan i sin tur ge potentiellt livshotande tillstånd som:
- Akut kolangit innebär inflammation (och eventuellt infektion) av gallgångar.
- Akut pankreatit Se behandlingsöversikt
Orsak
Riskfaktorer för stenbildning är kvinnligt kön (tidigare debut), graviditet, övervikt, stigande ålder, hereditet.
Symtom
Vid gallstensanfall:
Snabbt isättande och stark smärta i epigastriet samt under höger arkus. Smärtan kan ha utstrålning mot ryggen med påverkad patient som har svårt att vara stilla i samband med attackerna. Smärtan varar i över 30 minuter. Ofta samtidiga kräkningar. Smärtorna utlöses ofta av fet mat. Vissa fall av gallvägssjukdom uppvisar en mer dyspepsiliknande bild med illamående, molvärk och spänningskänsla i buken.
Komplikationer till gallsten:
- Akut kolecystit: Initialt ofta symtom såsom gallkolik, se ovan. Efter hand ihållande molvärk under höger revbensbåge, palpömhet och feber.
- Akut kolangit: Buksmärta, ikterus, frysningar/feber (Charcots triad).
- Akut pankreatit: Se separat avsnitt i detta kapitel.
- Gallperitonit: Kemisk eller bakteriell vid perforation.
- Gallstensileus. En gallsten perforerar inflammerad gallblåsa och intilliggande tarm så att stenen mekaniskt obstruerar i tarmen.
Utredning
Prover: Leverstatus, CRP. Vid okomplicerat gallstensanfall förväntas normala prover.
Ultraljud gallblåsa- gallvägar är rekommenderad förstahandsundersökning för att påvisa eventuella stenar, bedöma gallgångarnas vidd och gallblåseväggens tjocklek. Eftersom de flesta med gallsten är asymtomatiska är risken hög att finna gallstenar hos patienter med annan orsak till buksmärta. Vid atypiska symtom bör bredare bukutredning utföras.
MRCP (Magnetic Resonance Cholangio-Pancreatography) kan bli aktuell för närmare diagnostik av eventuella gallvägshinder i de djupare gallvägarna samt för differentialdiagnostik. Även vid preoperativ undersökning.
Differentialdiagnoser
Dyspepsi, ulcus, IBS, gastroesofagal reflux, obstipation, pankreassjukdom, malignitet, Mb Crohn, njursten, pyelonefrit, basal pneumoni/pleurit, ischemisk hjärtsjukdom, ileus, mesenterialkärlsischemi, aortaaneurysm.
Behandling
Akut gallkolik: På akutmottagning ges ofta NSAID om ej kontraindikationer finns, annars eller som tillägg ofta ketobemidon. I hemmiljö motsvarande i stolpiller.
Lätta gallstensbesvär: Dietråd (undvika fet mat eller andra utlösande agens), smärtlindring med paracetamol och/eller NSAID. Upprepade samt långvariga besvär remitteras för kirurgiskt åtgärdande. Om år mellan besvär föreligger ingen operationsindikation. Om gallgångskonkrement bör de alltid åtgärdas p.g.a. risk för komplikationer som gallstas, kolangit och pankreatit.
Akut kolecystit: Remiss till akutmottagning vid feber eller febertoppar. Smärtlindring, ev. antibiotika (hos äldre pat. eller vid feber) och ställningstagande till akut kolecystektomi (vid gallblåsestenar) samt ev rendez-vous ERCP i samband med operation. Laparoskopisk teknik förstahandsmetod. Ultraljud visar typisk bild vid akut kolecystit.
Akut kolangit, gallperitonit, gallstensileus: Remiss akutmottagning.
Asymtomatiska gallstenar åtgärdas ej.
Fördjupning
Standardiserade vårdförlopp. www.cancercentrum.se
Patientinformation: www.1177.se
Aktuella Mediciner
NSAID: Inj/Supp/T Diklofenak.
Opioidanalgetika + spasmolytika: Inj/Supp Spasmofen.
Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.